Barnbokskritikens credo, del 1

Barnlitteraturforskaren Mia Österlund efterlyser en samnordisk nätportal. Den skulle samla upp allt som görs kring barnlitteraturen  i Norden. Hon efterlyser också mer högkvalitativ barnbokskritik, samtidigt som hon lovordar Lysmaskens nya satsning.

”Konst ska krasa mellan tänderna”, som barnlitteraturens unga arga kritiker, sedermera nestor Lennart Hellsing uttryckte det i sin bok Tankar om barnlitteraturen (1963).

Det är en liten men verkningsfull bok om barnlitteraturens poetik, som stått sig ovanligt bra. Barnlitteraturkritik ska alltid sträva efter att vara minst lika bra som den bästa av barnböcker. Därför säger jag med Hellsing: barnbokskritik ska krasa mellan tänderna.

Att Lysmasken nu uppmärksammar barnlitteraturkritiken är inte en dag för tidigt

”Det förefaller mig emellertid som om vår barnlitteratur nu har nått så pass stor mognad att den inte längre borde få förbli en angelägenhet enbart för amatörer i dagspressen”. Det menade Hellsing redan 1963, och det är bara att instämma. Barnlitteraturen förtjänar en kunnig kritik. Att Lysmasken nu uppmärksammar barnlitteraturkritiken är inte en dag för tidigt. Det är snarare iögonfallande att en sådan satsning inte gjorts innan. Visserligen har gedigna insatser för läsfrämjande gjorts, och läskampanjerna haglat. Men sådana satsningar står sig absolut inte utan en tongivande barnlitteraturkritik.

Ett transnationellt rum

De senaste decennierna har ritat om den barnlitterära kartan kraftfullt. Under rådande pandemi har det offentliga samtalet om barnlitteratur tagit ett sjumilakliv. Barnlitteraturen har sedan sin uppkomst på 1700-talet och sitt breda genomslag under slutet av 1800-talet varit transnationell. Tänk bara på Topelius, som influerades av internationell barnbok och själv blev en gigant i Norden. Han skrev i en bred repertoar av genrer från barntidningar till skolböcker från 1850-talet och fem decennier framåt.

I dagsläget har tillgången till internationell barnlitteratur formligen exploderat.

Barnlitterära texter har alltid varit geografiskt rörliga. I dagsläget har tillgången till internationell barnlitteratur formligen exploderat. Från våra hem kan vi följa internationella konferenser, barnlitterära priser tar plats digitalt och möjligheten att följa författarsamtal på nätet är närmast oändlig. Det är en fröjd att se hur medryckande och initierat barnlitteratur behandlas digitalt av proffsiga förmedlare och utövare.

Vidöppna fönster utåt

Barnlitteraturkritiken verkar i ett nordiskt sammanhang. Nordiska ministerrådets storsatsning på ett treårigt lyft för barnlitteraturen har riktat strålkastarna mot barnboken. Satsningen har samlat kritiker, forskare, förmedlare, förlagsfolk, författare och illustratörer till gemensamma möten som utmynnat i ett stärkt nätverk.

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris instiftades först 2013, inte minst för att skapa bättre förutsättningar för att barnlitteratur ska spridas i Norden. Visserligen hade inget hindrat att barnlitteratur skulle ha nominerats till NR-priset, men det hände aldrig. Inte ens giganter som Astrid Lindgren eller Tove Jansson nominerades. Lobbandet för ett barnlitteraturpris skedde i kulisserna under decennier.

Högt på önskelistan står en samnordisk nätportal som skulle samla allt som görs kring barnlitteratur i Norden.

Att vi i Norden förvaltar en barnbokstradition står klart. Inte minst manifesteras det av att svenska staten 2002 instiftade världens största barnlitteraturpris som en hyllning till Astrid Lindgren. ALMApriset har bjudit på en rad internationella namn, som inte annars hade hittat lika lätt till den nordiska barnboksscenen.

Originella bildberättare som Shaun Tan, Isol, Kitty Crowther och nu senast Baek Heena tar nu plats i ett nordiskt rum. Högt på önskelistan står en samnordisk nätportal som skulle samla allt som görs kring barnlitteratur i Norden. Som exempelvis norska nätforumet Barnelitteraturkritikk, kritikern Päivi Heikkilä-Halttunens informativa blogg Lastenkirjahylly [Barnbokshyllan], de nordiska barnboksinstitutens mångsidiga verksamhet och litteraturprisen i Norden.

Ny trend syns tydligt

Att jag som kritiker snabbt kan orientera mig i den finlandssvenska och finska bokutgivningen bygger på kännedom om nordiska och internationella strömningar. Vår barnlitteratur uppstår inte i ett vacuum, den deltar i ett globalt sammanhang. Därför ska barnlitteraturkritiken också ha ett vidöppet fönster mot internationella sammanhang. Bara då får vi verkligen syn på hur och vad vår inhemska barnbok gör.

En trend är att barns röster beaktas i allt högre grad. Det finns litterära priser som Runeberg junior, som det misslyckade namnvalet till trots ger barn möjlighet att påverka. Att barn tillåts kliva in i det barnlitterära kretsloppet är bra. Men det får inte ske på bekostnad av en professionell verksamhet, inte bli ett svepskäl för att avveckla verksamhet där vuxna med utbildning i barnlitteratur verkar på fältet.

Att orientera sig i överflödet

Barnlitteraturutgivningen i Finland och vårt västra grannland Sverige präglas av en överutgivning. I båda länderna har utgivningen länge haft en uppåtpekande kurva, som nu sakta vänt. År 2019 utkom det i Finland 1255 böcker, och i Sverige 2217. En bred utgivning kan ses som en garant för att kvalitet uppstår. Att det punkiga ”alla kan tralla”-konceptet, alltså att det behövs en massa som grund för att topparna ska uppstå, fungerar.

En våg av belärande bruksböcker med smak av informationsmanual vill lära ut saker

Den stora mängden av egenutgivet berättande som uppenbart uppstår ur berättande vid sängkanten översköljer bokmarknaden. En våg av belärande bruksböcker med smak av informationsmanual vill lära ut saker, särskilt om annorlundaskap, agens och tolerans i form av böcker som berättar om funktionsvariationer eller miljöaktivism.

Hur ska vi hitta de bästa barnböckerna?

Barnlitteraturen mår förträffligt. Utgivningen av finlandssvenska barnböcker är inte stor till sin omfattning, kring tjugoplus titlar per år, huvudsakligen fördelad på två stora förlag och enstaka utgivning på mindre förlag. Men litenheten förvaltats väl, med högt till tak och utrymme för experiment. Det vittnar inte minst det prisregn som finlandssvensk barnbok mötts av under senare år.

Den finska litteraturen har större muskler och bredd, här finns en mångsidig och varierad utgivning av hög standard och flera förlag.

Böckerna står sig synnerligen väl internationellt och en trend är att böcker ges ut parallellt på svenska och finska, men också översätts till en rad olika språk. Den finska litteraturen har större muskler och bredd, här finns en mångsidig och varierad utgivning av hög standard och flera förlag. Internationell framgång finns det gott om och också de finskspråkiga barnböckerna reser i allt högre grad ut i världen. Staketet är högre då det gäller att nå ut i Norden, då de nordiska länderna i så hög grad översätter från utomnordiska språk.

I den flodvåg av böcker som utkommer uppstår lätt ett orienteringsproblem. Där kommer forskningen, de litterära priserna och barnlitteraturkritiken in som ovärderliga orienterings- och sorteringsredskap. Hur ska vanliga läsare hitta fram till de bästa barnböckerna, de med hög verkshöjd och komplexitet, de som skakar om våra grundvalar och erbjuder djupa läsupplevelser? Hur ska de hitta mer av samma om de snöat in på någon serie eller tematik som mättar läslusten? Till det behövs barnlitterärt kunnande.

Läs även vår första barnboksrecension: https://lysmasken.net/critic/frejdig-lek-om-att-mota-det-okanda/

Del två av artikeln publiceras inom september.

Du kan under tiden fördjupa dig vidare i ämnet:

På tværs af Norden: Økokritiske strømninger i nordisk børne- og ungdomslitteratur [Kors och tvärs i Norden. Ekokritiska strömningar i nordisk barn- och ungdomslitteratur] (https://www.norden.org/no/p%C3%A5tvaersafnorden)

På tværs af Norden: Nye tendenser i barne- og ungdomslitteratur med nedslag i forskning og formidling [Kors och tvärs i Norden. Nya tendenser i barn- och ungdomslitteratur med nedslag i forskning och förmedling](https://www.norden.org/no/node/40680).

Svenska barnboksinstitutets årsöversikt Bokprovningen https://www.barnboksinstitutet.se/bokprovning/bokprovning2020/

Finska barnboksinstitutets årsöversikt Kirjakori

https://lastenkirjainstituutti.fi/asiantuntijapalvelut/tietoa-ja-tilastoja/kirjakori/kirjakori-2019

Barnebokkritikk- nättidskrift om fack- och skönlitteratur

https://www.barnebokkritikk.no/

Päivi Heikkilä-Halttunens blogg barnbokshyllan

https://lastenkirjahylly.blogspot.com/