Nu firar Finland hundra år av självständighet och finsk litteratur på engelska har blivit vanlig.

Jag blev skönlitterär översättare från finska till engelska vid en lyckosam tidpunkt. Jag började översätta professionellt under 2000-talets första årtionde, av kärlek till själva språket och till översättningsprocessen, men jag hade aldrig trott att jag skulle kunna försörja mig på att översätta finsk litteratur. På den tiden var marknaden för översatta finska böcker väldigt liten. Under tioårsperioden innan jag blev heltidsöversättare, mellan 1998 och 2007, blev i medeltal bara ungefär fem finska böcker utgivna på engelska per år. De flesta aktiva översättare från finska till engelska presterade på tio år kanske enda översättning av en hel bok, möjligen två. Det verkade osannolikt att jag skulle hitta särskilt många uppdrag bara inom litterär översättning.

Men situationen förändrades väldigt snabbt. Förändringar inom teknik och politik stimulerade en global uppgång för all slags översättning, och intresset för översatt deckarlitteratur, särskilt nordisk, formligen exploderade. FILI, finska förlag och nygrundade agenturer som främjar finsk litteratur utomlands gjorde en gemensam framstöt som visade sig vara fenomenalt framgångsrik. Under de senaste tio åren, mellan 2008 och 2017 har antalet finska titlar som publicerats på engelska mer än fördubblats.

Under de senaste tio åren har antalet finska titlar som publicerats på engelska mer än fördubblats.

Faktum är att den här ökningen av titlar inte gör tillväxten i faktiska antal finska böcker som når engelskspråkiga läsare rättvisa. Med undantag av en rad internationella bästsäljare av Mika Waltari för femtio år sedan, har engelska översättningar från finskan fått en väldigt begränsad spridning. För det mesta har det rört sig om diktverk, den finska litteraturens klassiker, historiska romaner som utspelat sig i finsk miljö och faktaböcker som fokuserat på finsk historia och kultur, ofta utgivna av små specialiserade förlag för en begränsad målgrupp bestående av etniska finländare, akademiker och andra med särskilt intresse för Finland. En stor del av de drygt femtio översättningarna mellan 1998 och 2007 hittades i allmänhet inte heller i bokhandlarnas hyllor. Bara ett fåtal var tänkta för läsekretsen i gemen. Bland titlarna fanns bara åtta samtidsromaner, en av dem var deckare.

Mönstret har förändrat dramatiskt sedan dess.  Nu ges all slags böcker ut i engelsk översättning varje år av alla slags förlag, från små utgivare av smal litteratur till de största förlagshusen, och de har en vid distribution genom återförsäljare på nätet, större bokhandelskedjor och små självständiga bokhandlar. Räknar man nu det faktiska antalet lästa böcker kommer man inte till dubbelt så många finska böcker på engelska, antalet är snarare hundratals gånger större.

Översättningar av den finska litteraturens klassiker ges fortfarande ut, nyöversättningar av Sju bröder (Seven Brothers) och Okänd soldat (Unknown Soldiers) inräknade, men alltför många klassiker förblir utom räckhåll på engelska. Verk som fokuserar strikt på Finlands historia och kultur fortsätter också att komma ut. Men det är inte här de växande siffrorna kan ses. Markanden för finsk litteratur på engelska är inte längre, som det var förr, knuten till en publik av fennofiler som alltid spanar efter böcker som kommer från Finland. Uppgången i läsarsiffror beror på att människor helt enkelt letar efter bra böcker, och inte bryr sig om varifrån de kommer. Det här avspeglas också i vilka böcker som översätts. Nu finns det ett större urval faktaböcker från Finland. Det finns finska serier på engelska, det finns sci fi. Under de senaste tio åren har en överväldigande majoritet av de översatta böckerna varit samtidsromaner med stor variation beträffande stil och genre. Fyrtio av dem var deckare. Nu firar Finland hundra år av självständighet och finsk litteratur på engelska har blivit vanlig. Fastän finska böcker fortfarande är en droppe i havet i den stora engelskspråkiga marknaden, hittar läsarna en hel del översatta finska böcker bland alla de andra på hyllan i den lokala bokhandeln, oavsett om de håller utkik efter dem eller inte.

Detta har gett översättare som jag chansen att översätta en massa olika slag av intressant litteratur. Det har också förändrat sättet vi tänker på vilka böcker vi vill översätta, och hur vi ska göra det. Nuförtiden finns våra läsare praktiskt taget var som helst i världen, och de kommer från väldigt varierande kulturella förhållanden. De kan bo i Storbritannien, Nordamerika, Indien, Australien – var som helst där böcker på engelska läses allmänt. De vet säkert inte mycket om Finland och nästan inget om finsk historia eller om språket. När de ser ett finskt namn har de ingen aning om hur det uttalas. Tyvärr är de kanske inte intresserade av Finland alls.

Förläggare alltid verkar tycka att en bok är antingen alltfört finsk – eller alltför lite finsk.

Förläggare som vill sälja in sig i den här större publiken letar inte efter böcker med kunskap om finländskt liv och historia. De vill ha böcker som ger insikter om livet och historien i allmänhet. Det betyder inte att förläggare inte skulle vilja ha böcker med en speciellt finländsk synvinkel. Tvärtom, de söker ofta efter finsk litteratur precis för att den kan förse läsarna med nya och fräscha synvinklar. Men de hoppas också att böckerna de publicerar ska tilltala största möjliga publik.

Ett gammalt skämt bland översättare är att förläggare alltid verkar tycka att en bok är antingen alltfört finsk – eller alltför lite finsk. Om förläggaren för en gångs skull frågar efter min åsikt om boken de överväger att ge ut, är frågan jag ställer mig inte om den är värd att översätta – det är den nästan alltid. Frågan är om den lönar sig att översätta för den publik som förläggaren tänker på. Svaret hänger inte alltid på boken, utan också på översättaren och redaktören. Om en förläggare vill att en bok ska få en stor publik, måste jag, med redaktörens hjälp, översätta den så att den blir förstådd och uppskattad. Vissa böcker förutsätter att läsarna har en viss kunskap som bara finländare kan ha, det kan röra sig om Kalevala eller gator i Helsingfors eller om basturitualer. Om boken ges ut med tanke på en motiverad skara fennofiler utgör sådant inget hinder. Men om den är ämnad för en större publik måste översättaren lägga till den kunskapen eller konstfullt skriva sig förbi den, utan att offra något av bokens egen skönhet. Vissa författare använder dialekt eller folkliga uttryck för att visa på karaktärernas egenheter. Vissa använder vitsen som viktigt tematiskt element. Är det möjligt att översätta ordlekarna till engelska, eller komma med något ditåt? Det finns just inget mer tillfredsställande för en översättare än att lyckas med sådana utmaningar.

Det är givetvis också njutbart att översätta författare vars verk verkar skrivna enkom för en internationell publik. Det är inget sammanträffande att många av de framgångsrika översättningarna på senare tid är berättelser som äger rum utanför dagens Finland, antingen i ett annat land eller helt och hållet i en annorlunda värld.  Sådana böcker ”förklarar” sina världar för sina finska läsare och förser i samma veva också läsarna utanför Finland med öppningar för förståelse. Många finska författare är marinerade i litteratur från andra delar av världen och reagerar på det i sitt skrivande, skapar ett samförstånd som engelskspråkiga läsare lätt kan ta till sig. Andra författare är förankrade i den finska litteraturen och starkt fokuserade på dess kultur och traditioner. Deras verk, om de är väl översatta och redigerade, kan introducera ny kunskap och nya tänkesätt för engelskspråkiga läsare. Bägge förhållningssätten skapar välkomna tillskott för de engelska biblioteken, bokhandlarna och nattygsborden. Och lyckligtvis finner bägge slaget av böcker – alla slags böcker – vägen till allt fler läsare och välkomnar allt fler finska författarröster till den gemensamma världslitteraturen.

Lola Rogers
Skribenten är översättare av finsk litteratur och grundande medlem av Finnish-English Literary Translation Cooperative. Hon är bosatt i Seattle.