Finskt drama attraherar på kinesiska
Finska dramatikers verk har fångat publikens intresse i Kina och Hongkong. Under senare år har finländsk dramatik översatts till mandarin och kantonesiska. Laura Ruohonens pjäs Olga blev den första finska pjäs som någonsin visats i Hongkong. Man satte upp delar av den i samband med en workshop organiserad av Teaterspace i fjol.
Under åren 1962–2005 har nästan tusen västerländska pjäser översatts och uppförts på kantonesiska. Men vad jag vet har bara nio finska pjäser översatts till kinesiska, och av dem är sex av Minna Canth, tryckta i två urvalsvolymer av hennes verk, utgivna 2007 av Yu Zhiyuan.
Själv har jag översatt Kullervo (1860) av Aleksis Kivi både till mandarin och kantonesiska (år 2005) och Laura Ruohonens Olga (1995) till kantonesiska (år 2007, alla tre i International Association of Theatre Critics regi). Just nu håller jag på att färdigställa min översättning av Reko Lundáns Onödiga människor (2003) till mandarin och kantonesiska.
Att översätta dramer är enligt mig prioriterat framom andra genrer, för dramat som verbal och visuell konstart är attraktivt för en utlänning.
Kullervos situation liknar Hongkongs
Belägenheten i Aleksis Kivis tragedi Kullervo kan liknas vid Hongkongs. Hongkong blev, internationellt sett, ett föräldralöst barn 1997, när Storbritannien lämnade Hongkong och Peking började betrakta hongkongborna som suspekta. Förvecklingarna mellan Pohjola och Kalevala kan liknas vid motsättningarna mellan Kina och Hongkong. Peking har förbjudit direkt folkval av regeringschef, Chief Executive, och lagstiftande råd, något som gjort hongkongborna frustrerade, arga och oroade – som Kullervo. Jag tror att kineserna kan ta lärdom av honom: hans råa energi, hans integritet och modiga uppror skulle kunna spräcka den kinesiska herre-slav-mentaliteten.
Laura Ruohonens pjäs Olga behandlar den ensamma människan problem, konsekvenserna av en alltför snabb modernisering, och den romantiska kärleken mellan en gammal kvinna och en ung välbeställd man. Olgas historia kan hitta sitt motstycke i Hongkong, av dess befolkning är 120 000 medborgare över 60 år. Invånarna har också känt av moderniseringens negativa aspekter; många gamla byggnader och historiska monument har rivits alldeles i onödan. Med en berättelse som Olgas kan man påminna hongkongborna och kineserna om vikten av att vårda sig mer om miljö och minnesmärken.
Reko Lundáns Onödiga människor tar upp ämnen som familjevåld, medelåldersmänniskors arbetslöshet och livskriser, flyttningen av industriproduktionen till billigare länder, problem som lärarkåren ställs inför, utomäktenskapliga förbindelser. Det är ämnesområden som intresserar hongkongpubliken. Och svartsjukemotivet kan anknyta Lundans pjäs till Shakespeares Othello.
Arbetslöshetssiffrorna stiger både i Hongkong och i kontinentala Kina, och Kina har fortfarande varken demokrati eller utvecklad välfärd. Onödiga människor varnar för vad arbetslösas frustration kan leda till.
I Tin Shui Wai i Hongkong bor många emigranter från kontinentala Kina. Det har hänt att männen i det här trista området i sin desperation tagit sin hustrus, sina barns och sitt eget liv. Reko Lundáns förord till pjäsen är viktigt. Han uppmanar människorna att söka hjälp för sina problem så tidigt som möjligt. Jag hoppas att mina landsmän i problemområden som Tin Shui Wai skulle förstå att det är bättre att söka hjälp än att hålla illamåendet för sig själv.
Personerna i Olga fick byta namn med filmstjärnor
Eftersom finsk dramatik inte är bekant för den kinesiska publiken har jag anpassat översättningarna och ändrat några finska kulturellt specifika hänvisningar till sådant som är lättare att begripa för kineser. Det gäller ofta egennamn, uttryck som syftar på religiösa föreställningar eller socialpolitiska omständigheter, slanguttryck, vardagliga föremål.
I översättningen av Olga har jag ersatt de äldre kvinnornas namn med namn på filmstjärnor från 1950- och 1960-talets Hongkong. På så vis har jag velat plantera en känsla av nostalgi, och på samma gång öka publikens möjlighet att identifiera sig med pjäsen. Jag har också ersatt hänvisningar till finsk lag med artiklar i Hongkongs grundlag.
Några religiösa hänsyftningar har jag också adapterat så att de passar den kinesiska kulturen. T ex Ukko (blixtens och åskans gud) har ersatts med ett uttryck som tangerar ”himmel”, eftersom kineser förr och nu tänker sig att man där hittar den makt som härskar över kosmos och mänsklighetens öden.
Särskilt i Lundáns Onödiga människor har jag fått ta hänsyn till slanguttryck och idiom. T ex ”Pidä lippu korkealla!” (Håll fanan högt!) har jag översatt idiomatiskt till zaanzyu (”pysy pystyssä”, stå upprätt). I Kullervo-översättningen ändrade jag den finska kampvokabulären till motsvarande i kung fu, och tillfogade en viss kung fu-atmosfär i den kinesiska översättningen.
Finsk konstnärligt högtstående dramatik kan lära kineserna mycket, t ex om människovärde, om uppfostran, eftertanke, demokrati och om vikten av att vårda sin miljö och sina historiska minnesmärken. Därför har jag beslutat att viga mitt liv åt att främja finsk kultur i Kina.
Chapman Chen
FD, översättare av finsk litteratur till kinesiska