Konstnärer behöver en dynamik som kan sätta igång deras skapande, men också lugn och absolut ro. Det kan man få på författar- och översättarresidensen, som Finland oförmodat fått allt fler av under det senaste decenniet.

Ett sådant konstnärsresidens är Villa Sarkia, som lockar författare och översättare som ännu inte fyllt fyrtio, till Sysmä i Päijänne-Tavastland. Saari gård som ägs av stiftelsen Koneen Säätiö erbjuder på sitt håll forskare och konstnärer en fristad i en kulturhistoriskt värdefull miljö i Mietois. I Birkaland finns översättarresidenset Kiimankulma i Urjala, som är en plats där översättare och andra som sysslar med litterärt arbete kan dra sig tillbaka till lugnet på landsbygden och koncentrera sig på sitt projekt – i några dagar eller för en längre period.

Många författar- och översättarresidens fungerar som generatorer för regionens eget konstliv. Mellersta Finlands författarhus, som ligger i närheten av Jyväskylä universitet, förenar ett aktivt litterärt liv med konstnärsorganisationernas verksamhet. Där samsas många olika konstnärsföreningar. Huset som ritats av arkitekten Vivi Lönn har under de senaste åren uppvisat en allt livligare aktivitet. Villa Sarkia å sin sida ger den lilla kommunen Sysmä en extra attraktion, eftersom författarna som besöker residenset uppträder på lokala evenemang, eller t ex i skolorna.

Bakom många författarresidens hittar man en kulturell strävan, levandegjord av enskilda mecenater, kommuner, föreningar eller regionala konstnärliga aktörer. Utan Konesäätiös kulturella ambition skulle Saari gård inte ha återfått något av sin forna glans. Mellersta Finlands författarhus blev till tack vare EU-finansiering, stöd från Jyväskylä stad och kulturmecenaten Kauko Sorjonens personliga intresse.

I Vuonislahti by i Lieksa finns konstnärsresidenset Hupeli, vars verksamhet möjliggörs med stöd från den regionala konstkommissionen och WSOY:s stiftelse (Werner Söderström Osakeyhtiön kirjallisuussäätiö). Villa Sarkia upprätthålls av den obundna litteraturorganisationen Nuoren Voiman Liitto och Sysmä kommun; arbetsfördelningen är den att den förra skaffar besökarna och den senare ser till huset.

Författar- och översättarresidensen får stöd av många olika finansiärer. Till exempel författarnas egen intresseorganisation, Suomen Kirjailijaliitto, är en betydande bakgrundskraft. Förutom fem enskilda författarhem har föreningen i sin ägo två arbetsrum i Helsingfors, ett par sommarställen och några författarhus utomlands. FILI (en organsation som främjar utgivning av och kännedom om finländsk litteratur) har också nyss startat ett översättarresidensprogram som ska bjuda in utländska översättare till Finland för att arbeta här och dela med sig av sin kompetens.

Varför blir författarresidensen bara fler?

Ruusintorppa kan tjäna som exempel på hur författarresidens uppkommer mer eller mindre spontant. Författaren Tauno Yliruusis (1927–1994) museum gjordes 2010, efter en kort verksamhetsperiod, om till författar- och översättarresidens, där man kan ansöka om plats för arbete eller rekreation. Det lilla sommarstället i Savonranta i Södra Savolax förvandlades till författarhus när det donerades till stiftelsen Kansan Sivistysrahasto, som nu fördelar vistelsestipendierna.

Författarhusen kan bistå med att dra uppmärksamheten till en liten by eller till en viss konstnärs produktion. Konstnärsresidenset Hupeli i Lieksa, till exempel, försöker lyfta fram det nordkarelska kulturlivet kring Pielisjärvi, och bygdens egen son och dotter, skulptören Eeva Ryynänen respektive författaren Heikki Turunen och deras konstnärliga arv.

För att upprätthålla författarhus krävs stöd av samfund, samhälle, mecenater eller staten. Sedan ett par år finns ett särskilt moment för författarresidens och litterära institut i den statliga kulturbudgeten. Det visar att man börjat tycka att verksamheten är viktig och etablerad. Å andra sidan är det också möjligt att man här och där har grundat egna författarhus just för att de gör de möjliggör kontinuerliga bidrag för ett lokalt kulturarbete som man ändå skulle utföra.

Författar- och översättarresidensen gör ett viktigt arbete. De främjar gemenskapen, något som i dag ofta är en bristvara. De är också exempel på en kulturell strävan, som många lokala kulturaktörer fortfarande har. Dessutom är de exempel på hur enskilda aktörer brinner för att nätverka och samverka med det omgivande samhället.

Outi Oja
FD Outi Oja är litteraturforskare.