Och pappersdrakar fastnade i penselskogens träd, Av stenar av ljus, tankar, böner, pilgrimsresor

Carina Nynäs har kommit ut med hela två böcker inom ett år, dels diktsamlingen Och pappersdrakar fastnade i penselskogens träd som strävar efter formförnyelse och dels den meditativa diktboken Av stenar av ljus som innehåller andligt, teologiskt präglade reflektioner.

Carina Nynäs (f. 1960), som debuterade 1992 med novellsamlingen Paradisödlan följd av diktsamlingarna Galler, requiem & speglar år 1997 samt Flickan och helikoptern från 1999 har också varit intresserad av teologi och musik vilket bland annat resulterat i påskoratoriet Trädgårdar och rullgardiner (2000). Dessutom håller Carina Nynäs på med en avhandling om den Heliga Birgitta.

Detta intresse för det teologiska är tydligen bakgrunden till boken Av stenar av ljus som innehåller dikter och prosadikter med ett utpräglat reflektivt, religiöst innehåll som dessutom kombineras med fotografier (av Mats Lillhannus) i stämningsskapande syfte. Redan titeln associerar till religiösa symboler som vidareutvecklas i diktsamlingen. Också här, liksom i tidigare diktsamlingar, satsar Carina Nynäs på strukturen, det litterära uttrycket, olika stilplan, strävar efter ett personligt bildspråk.

Undertiteln Tankar, böner, pilgrimsresor syftar på yttre och inre resor, fysiska resor till olika kristna platser, kyrkor i öst och väst som diktarjaget rör sig i och det andliga kontemplerandet, det existentiella frågandet, den ökade medvetenheten om Guds gestalt.

Men denna diktsamling, liksom så många andra motsvarande med religiösa referenser, är ganska klichémässig i synnerhet på det reflekterande planet där tankegångarna blir tom retorik:

”Jag undrar ofta varifrån missförståndet kommer / om att en kristen skall befrias från sitt jag, bli ”jaglös”? /Jagiskheten, inte jaget, är det ju som vi skall befrias från. / Att leva gudsrelaterad är att genomgå en genomgripande / individualisering till det öppet personliga, det är / att bli genomströmbar.”//

Tyvärr innebär detta slags klichémässiga retorik på tankeplanet också att själva språket blir dött. Däremot innehåller beskrivningarna av de historiska platserna, likt dikterna om katakomberna i Odessa, grottklostret i Kiev, i alla fall tack vare sina historiska referenser mera substans.

Carina Nynäs andra diktbok för i år, Och pappersdrakar fastnade i penselskogens träd, är trots allt betydligt mindre banal i sina språkliga uttryck. Här finns en enorm strävan efter att experimentera med formen, nyskapa språket och lansera visuellt häftiga bilder: ”Naken, liljans kupol lyser/ i jorden/ påskläppar under leriga löv: kopior/ av nergyttjat hopp.”

Men då det gäller det tankemässiga innehållet undgår inte Nynäs heller här det banala, tomma anslaget. I dikten ”Så svälj själv, och säg” som tillägnas den moderna litauiska lyrikens främsta poet, den magiskt verbala Sigitas Geda låter det så här: ”Så svälj, och säg till dig själv: låt oss räkna/ om tiden. Låt oss/ göra ett år till en sekund. Du är nu fyrtio sekunder gammal,/ märkte du att franska revolutionen började för/ drygt tre minuter sedan?”//