Alkemins historia. Inverkan på kultur, vetenskap och samhälle
Huvudredaktör Carl Philip Passmark
Bokförlaget Stolpe 2025
360s.
Om materiellt och immateriellt guldmakeri
Vad har alkemi med Salvador Dalí, August Strindberg och William Shakespeare att göra? Mer än man kanske tror. I sin essä tar Ralf ett brett grepp om alkemins fascinerande historia och dess avtryck i konst, litteratur och vetenskap. Med utgångspunkt i boken Alkemins historia utforskar han hur läran om guldmakeri och förvandlingar har levt vidare.
När den amerikanske astrofysikern Neil deGrasse Tyson – jämte engelsmannen Brian Cox den moderna rymdforskningens synligaste företrädare – fick frågan om vem som är det största vetenskapliga snillet genom tiderna kom svaret rappt: ”Det är solklart – Isaac Newton, ingen annan kommer i närheten.”
Han fortsatte med att räkna upp de revolutionerande upptäckter Newton gjorde innan han fyllt tjugofem år: lagarna för rörelse och gravitation, teorin om ljusets natur samt differential- och integralkalkyl. Summa summarum, Newton är den viktigaste portalfiguren för den moderna vetenskapen.
Flygande tefat och alkemi
Det som deGrasse Tyson inte nämnde är att bara kring en femtedel av Newtons samlade skrifter ägnas åt vetenskapliga ämnen. De återstående fyra femtedelarna behandlar teologi och bibeltolkning samt alkemi och hermetisk naturfilosofi.
Newton var inte den enda vetenskapliga frontfiguren som också intresserade sig för esoteriska läror. Robert Boyle, kemins pionjär, var också hängiven alkemist; astronomerna Tycho Brahe och Johannes Kepler var båda påverkade av alkemins tankevärld. Brahe fungerade som hovalkemist och hade ett fullt utrustat alkemistiskt laboratorium.
Det är först på 1700-talet som alkemin avskildes från det vetenskapliga paradigmet. Detta hänger samman med att vetenskapen alltmer fokuserade på principer som stod i strid med alkemins föreställnings- och symbolvärld.
Alkemin omfattar mångtydlighet, hemlighet, metafysisk spekulation medan vetenskapen prioriterar reproducerbarhet, kvantifiering och mätbarhet i kombination med en klar terminologi.
Reaktionen när alkemi kommer på tal påminner ofta om den som uppstår när någon lite för ivrigt börjar tala om flygande tefat eller drömtydning. Stämningen blir obekväm.
…alkemins mest centrala premiss, att metaller kan transmuteras, är bevisligen felaktig.
Det första de flesta tänker på är krysopoiia, omvandlingen av basmetaller till guld och, javisst, alkemins mest centrala premiss, att metaller kan transmuteras, är bevisligen felaktig.
Likafullt hade alkemin stor betydelse för vetenskapens utveckling. Kemins laboratorium är ett direkt arv efter alkemin, likaså betoningen av experimentet som metod och naturen som process. Gränsen mellan alkemi och kemi är historiskt inte så skarp som många tror.
Kopplingen mellan Shakespeare och alkemi
Alkemins tidigaste dokumenterade stadium ligger minst 2 000 år tillbaka i tiden, och dess rötter är sannolikt betydligt äldre än så. Alkemi är kulturhistoria av mycket rikt snitt.
När vi läser Shakespeares verk är det fruktbart att känna till…
När vi läser Shakespeares verk är det fruktbart att känna till den elisabetanska världsbilden, där alkemistiska föreställningar samverkar med hermetism, neoplatonism, astrologi och, naturligtvis, kristen teologi.
Den tydligaste kopplingen återfinns i The Tempest (Stormen), Shakespeares sista självständigt författade pjäs.
Prospero, den fördrivne hertigen av Milano som lever på en ö tillsammans med sin dotter Miranda, framstår här som en alkemistisk gestalt: genom prövningar som motsvarar nigredons upplösande fas i alkemin leds karaktärerna mot försoning och ny ordning.
Pjäsen har ofta betraktats som Shakespeares avsked till dramatiken. När Prospero förklarar att han bryter sin stav avstår han frivilligt från sin skaparkraft. Den symboliska innebörden är tydlig.
Synen på symboler och Jung
Alkemi är samtidigt en praktisk, materiell verksamhet och en kosmologisk lära. Det som fortsätter att fascinera är alkemins symbolvärld som är besläktad med andra esoteriska traditioner.
Gemensam för alkemi, hermetism, astrologi och kabbala är föreställningen om korresponderande verklighetsnivåer, mikrokosmos och makrokosmos, samt synen på symboler som flertydiga men oumbärliga redskap i kunskapsprocessen.
C.G. Jung, den analytiska psykologins fader, såg alkemins föreställningsvärld som projektioner av det kollektiva omedvetna och ett symboliskt språk för individuationsprocessen, det vill säga människans strävan efter helhet.
Ur detta perspektiv är guldet inte materiellt utan psykologiskt – en bild för andlig fullbordan. Tillämpningen är ohistorisk: i den traditionella alkemin är det materiella och det symboliska inte åtskilda domäner utan aspekter av en gemensam ontologi. Den jungianska läsningen har emellertid fått stort genomslag och har, i dialog med den alkemiska bildvärlden, påverkat modern konst.
Idag finns ett nyväckt intresse för alkemi, för dess kulturhistoria och dess potential…
Idag finns ett nyväckt intresse för alkemi, för dess kulturhistoria och dess potential som symbolspråk och konstnärligt uttryck. Ett tecken på detta är den innehållsrika och i dubbel bemärkelse vägande essäsamlingen Alkemins historia. Inverkan på kultur, vetenskap och samhälle som finns tillgänglig både på svenska och engelska via Bokförlaget Stolpe. Under huvudredaktören Carl Philip Passmarks ledning skildrar tretton skribenter alkemins utveckling från dess tidiga former i Egypten, Kina och Indien, genom den islamska traditionen, till dess europeiska blomstring under den tidigmoderna eran.
Strindberg och Salvador Dali
Alkemin har alltid haft sina belackare, inte minst på teologisk grund. I essän ”Ett arbete utan lön. Alkemin i litteraturen” påpekar Mattias Fyhr att Dante placerar alkemisterna i helvetet tillsammans med falskmyntarna. Den som ägnar sig åt alkemi är en bedragare ”som försöker efterlikna Gud”, menar Dante.
Alkemin vann stegvis mark i Västerlandet men inte utan friktion och ifrågasättande. Fyhr spårar alkemistiska influenser hos författare som Chaucer, Milton, Mary Shelley och Strindberg. Under sin Inferno-period på 1890-talet ägnade sig den sistnämnde åt faktiska laboratorieexperiment i alkemistisk anda.
Vid sidan av den jungianska psykologin kan även teosofin och surrealismen förstås som sentida alkemistiska strömningar. Surrealisterna med sin förkärlek för gåtfullhet och esoterism gjorde bruk av det alkemistiska arvet på både mer och mindre systematiska sätt.
Hos André Breton fungerar alkemin som modell för poetisk och andlig transmutation; hos exempelvis Salvador Dalí handlar det snarare om att söka kreativt bränsle för den konstnärliga processen och verktyg för självmytologiseringen.
En riktig tungviktare om guld
Essäsamlingen är informativ, omfattande och därtill rikt illustrerad och mycket prisvärd med tanke på att utförandet är i lyxklass. Ett ämne som aktualiserades under min läsning var läsandets ergonomi. Verkets vikt – över ett och ett halvt kilo – och formatet på 230 x 280 mm omöjliggör läsning i sängen. Inte heller vid köksbordet eller skrivbordet fungerar det riktigt. Vad som skulle behövas är en läspulpet med vinklad skiva och en stödkant nedtill, en sådan som medeltida munkar hade. Jag löste problemet genom att köpa ett stabilt lässtativ.
Ralf Andtbacka
Ralf Andtbacka är författare och förläggare för förlaget Ellips.