Rågen. En spretig historia

Går det att kombinera fackbok, spänning och berättarkonst i samma verk. Ungdomsboksförfattaren Annika Luther har gjort ett försök.

Rågen är huvudpersonen i Annika Luthers mångfasetterade fackbok Rågen en spretig historia där allt från jordbrukets utveckling genom århundraden i Finland och olika delar av världen får en detaljerad framställning. Dessutom lyfter författaren fram olika kulturpersonligheter som i sina verk kommenterar rågen.

Allt detta utvisar att rågen har haft och ännu har en viktig position inom näringslivet. Herta Donners inlevelsefulla illustrationer skapar ytterligare en kommunikativ dimension i boken.

Annika Luther, som är författare och biolog, lyckas på ett inspirerande sätt beskriva hur rågen utvecklas från ett frö till en central råvara som blir ett näringsrikt bröd. Dessutom noterar Luther att rågen sannolikt vandrade norrut och västerut främst som ett åkerogräs. Ibland blir rågen personifierad och får själv komma till tals och berätta hur hen känner sig och gillar fukt och svalka.

Rågens existens

På det historiska och litteraturhistoriska planet hänvisas till det förflutnas Finland som berör odlingen och författare som inregistrerat rågens existens. Här nämns bland annat Topelius som i Boken om vårt land skrev om hur åkerbruket kom till samt August Strindberg med dikten Rågen ryker och Eino Leinos dikt Nocturne med de inledande orden Rågfågelns sång i mina öron som kallats finska folkets mest älskade dikt.

Också Eero Järnefelts kända målning  ”Svedjebruk” observeras liksom K.A. Tavaststjernas kritiska roman Hårda tider från 1891 där klasskillnader och rågbrist är temat samt Snellmans spannmålspolitik.

Intressant är också Luthers uppgift om att blåklinten, som spred sig till Norden på 1700-talet, blivit populär som regional- och nationalsymbol och utsetts till landskapsblomma i Päijät-Häme.

Rågfågelns sång i mina öron som kallats finska folkets mest älskade dikt.

Svedjebruket uppmärksammas som ett exempel på hur det påverkade både växtligheten och marken genom den hetta som uppstod och underlättade odlingen genom att branden dödade ogräsens frön.

Detaljerat betonar Luther också hur rågen växer bäst genom att man fäller träd och skapar askbäddar som bidrar till odlingen av råg samt hur den förs till en ria för att torkas och malas och blir till gröt. Den österbottniska Vasarågen hörde till de rågsorter som överlevde länge. Dessutom var Vörå ett ”rågens rike”. Destillering av rågen förekommer också.

Rågen skapar släktnamn

Därtill ger Luther exempel på hur procedurerna kring det viktiga svedjebruket gav upphov till finska släktnamn, däribland Raivio (rödja), Palo (brand), Rovio (brasa), Halla-Aho (frusen, frostskadad sved. I kapitlet ”Den ofrivilliga massmördaren” får man läsa om vilka lidanden rågen åstadkommit under sin ”karriär som odlingsväxt”.

Men Luther säger att rågen själv är oskyldig även om den kan drabbas av syfilis som är en parasitisk svamp som producerar giftiga alkaloider. Hon nämner även mjöldrygan, en sporsäckssvamp som infekterar gräs och framför allt råg.

Men Luther säger att rågen själv är oskyldig även om den kan drabbas av syfilis

Också LSD:n tas fram som exempel på ett narkotikum som nu används som läkemedel mot depression. Mjöldrygan, en växtsjukdom som plockas ur rågaxen, har också plågat framför allt Finland. Missväxten och hungersnöden hotar närmast jordbrukssamhällen med primitiv teknik, skriver Luther. Men med tiden har odlarna alltmera övergått från korn till råg eftersom den avkastar bättre.

Annika Luthers bok ger en detaljerad, intressant inblick i hur rågen odlats och tillvaratagits både i Finland och övriga delar av världen under flera århundraden.