Den arabiska olyckan

Samir Kassir (1960-2005), journalist och forskare från Libanon, som blev offer för ett bombattentat utanför sin bostad i Beirut 2005, inleder volymen Den arabiska olyckan med förordets retoriska sats: ”Det är inte lätt att vara arab i dessa dagar”. På ett osökt sätt associerar detta uttryck till Claes Anderssons polemiska diktsamling från 1960-talet, Det är inte lätt att vara villaägare i dessa tider.

Samir Kassir, som skrev Den arabiska olyckan i Beirut och Paris 2004, gör här både polemiska och intellektuella reflektioner över konflikterna och krissituationerna i dagens arabiska samhällen. Boken utgavs samtidigt på franska och arabiska.

Samir Kassir var en av Libanons mest kända journalister och historiker som skrev kolumner för dagstidningen An-Nahar och regelbundet också medverkade i Le Monde Diplomatique. Han skrev flera verk på franska, dessutom en historik över Beirut och en studie över inbördeskriget i Libanon. Kassir tog kontinuerligt upp palestiniernas utsatta situation, korruptionen och kritiserade Syriens ockupation av Libanon, vilket delvis också bidrog till uppkomsten av den libanesiska Cederrevolutionen våren 2005.

Geografi eller historia?

I Den arabiska olyckan synar Samir Kassir kritiskt också korruptionen, censuren, religiös fundamentalism och konflikterna inom monolitiska samhällen, där stat, kultur, religion, lagstiftning hänger ihop. Utgående från den essäistiska bokens titel undersöker Kassir ”olyckan” att vara arab, och på vilket sätt arabvärlden nu hamnat i en samhällelig stagnation i jämförelse med den kulturrenässans som rådde på 1800-talet och förde in hela området i moderniteten. Kassir konstaterar vidare att Egypten på 1900-talet lade grunden till världens tredje största filmindustri, att konstnärer artikulerade en ny levande arabisk kultur och att kvinnorna tog av sig slöjan – något som nu på nytt ifrågasätts.

Redan titlarna på kapitlen, ”Dagens araber är världens mest olycksdrabbade människor, även om de själva inte ser det så”, ”Den arabiska olyckan är en period i historien och den är större idag än igår” eller ”Arabernas olycka beror mer på deras geografi än på deras historia”, är uttryck för den polemiska metoden i Kassirs resonemang.

Hur ska känslan av maktlöshet brytas

Hur skall slutenheten och den känsla av maktlöshet som drabbat så många i arabvärlden brytas? undrar Kassir. På vilket sätt skall araberna kunna bygga upp en positivare bild av sig själva och omvärlden? frågar sig Kassir. Och han fortsätter:

”Bland de som drabbas av den arabiska olyckan finns det för det första de som tappar modet. De bildar modernitetens extrema falang; här återfinns såväl liberaler som besvikna nationalister och gamla vänstermilitanter. Sedan finns det de som tycker att allt är bra när allt är dåligt. Därmed avses givetvis de jihadistiska islamisterna, vilka i god messianistisk anda betraktar den arabiska olyckan endast som en övergående, dålig period, som förresten inte är så dålig eftersom den kan utnyttjas till att vinna paradiset och dess fyrtio jungfrur, allt medan man väntar på den stora finalen som, i motsats till den marxistiska, inte uppfattas som ett språng in i framtiden, utan som en återgång – en återgång till den ursprungliga renheten, ska den så sökas i tidernas natt.”

För en kulturell förståelse mellan orienten och väst

Förstås handlar det här också om att återerövra det moderna projektet, stärka självkänslan och identiteten, om att bli ett subjekt i stället för ett passivt objekt som styrs in i negativa aktiviteter och handlingsmönster via de monolitiska systemens fanatism och totalitaritet.

Samir Kassir är egentligen inte pessimistisk i sin framtidssyn beträffande Mellanöstern, utan hoppas på en ökad, fördjupad kulturell förståelse mellan orienten och västvärlden. Också USA med sitt agerande i Irak får ta emot kritik av Kassir.

Med Den arabiska olyckan fördjupar Samir Kassir bilden av det arabiska, islamska samhället där religiös fanatism fört in länderna värdekriser och i politisk, samhällelig, intellektuell stagnation.