Att läsa Grönland – berättelserna och skuggorna under isen

Vad vet vi egentligen om Grönland? Bakom bilden av ett exotiskt och vitt sagoland finns koloniala sår, politiska konflikter och berättelser om människor mellan tradition och modernitet. Genom böcker av Märta Tikkanen, Peter Høeg och Kim Leine söker Åsa Stenvall-Albjerg , bosatt i Danmark, i första delen av sin essäserie nya perspektiv på Grönland och dess historia.

En sten ligger på vårt fönsterbräde. Stor, mycket tung. Ett minne från Grönland. Min man besökte Nuuk på en arbetsresa i mitten av 1980-talet. Under en paus promenerade han upp till den enorma statyn av Hans Egede (1686–1758), monumentet över den dansk-norska prästen och missionären som om någon förknippas med Danmarks kolonisering av Grönland.

Medan han stod där omringades han av ett gäng öldrickande grönländska unga pojkar. En av dem tog upp en sten och vägde den i handen. ”Danskjävel! Jag ska döda dig!” Det hela slutade lyckligt, i ett fredligt samtal, och stenen fick min man ta med sig hem.

En annan grönländsk souvenir är en liten tupilak av valrosstand. Enligt inuitisk mytologi en figur med magiska krafter som används för att skada en fiende.

Stenen och tupilaken som vapen mot upplevda motståndare. Danskar eller nära fiender. Idag, 2026, är fienden en annan. USAs president hotar att överta Grönland, one way or another. Den danska riksgemenskapen är under historisk press. Grönländarna lever med ett olidligt fysiskt och psykiskt hot. För hur ska det sluta?

Ett exotiskt och kallt sagoland

Drygt 56 000 personer (långt färre än till exempel Vasas befolkning) på världens största och mest glest befolkade ö kämpar mot världens största militärmakt. Allt medan deras land är centrum för arktisk militär upprustning och blickpunkt för världens medier. Knappast någon har undgått alla memes om Trump och Grönland som florerar på sociala medier. Också humor är ett vapen. Liksom demonstrationer.

Hotet från mannen i det vita huset har förenat danskar och grönländare i en aldrig tidigare skådad sammanhållning ända upp i den politiska toppen. Drömmarna om en snabb självständighet har åtminstone tillfälligt lagts på is. Det livsviktiga nu är att Grönland inte är till salu och att grönländarna själva ska få bestämma om sin framtid.

Men vad vet vi finländare om Grönland egentligen? Ett land få av oss har besökt. Ett exotiskt, kallt och vitt sagoland. En bricka i ett storpolitiskt spel.

Men vad vet vi finländare om Grönland egentligen? Ett land få av oss har besökt. Ett exotiskt, kallt och vitt sagoland. En bricka i ett storpolitiskt spel. En hård historia med psykiska och sociala konsekvenser för befolkningen? Vem har tolkningsföreträdet, vems är perspektivet?

Under vinterns heta medierapportering har jag känt ett behov av lära mig mera om Grönland. Jag ville hitta böcker som hjälpte mig att förstå hur det är att leva just här, på världens största ö i Arktis. Vilka berättelser gömmer sig här, i människornas sinnen och kroppar? Hur gestaltar författarna känslor och konflikter som den dansk-grönländska historien efterlämnat? Hur upplevs livet i ett samhälle klämt mellan tradition och modernitet?

Författare som skrivit om Grönland

Vägen till Grönland går via danskan. I Danmark finns en lång litterär tradition av grönlandsskildringar. Danska författare har skrivit om Grönland i alla tider. Idag tar allt fler grönländska författare själva över berättelserna och definierar vad det vill säga att vara grönländsk idag. Men ytterst få grönländska författare är än så länge översatta till svenska. Flera danska grönlandsromaner har ändå utkommit på svenska. Här och i en efterföljande text vill jag presentera några.

Men först ändå en sväng via den finlandssvenska litteraturen.

Också några finlandssvenska författare har besökt och skildrat Grönland, inser jag. En äldre publik minns kanske Christer Bouchts reseskildringar från hans polarfärder i Grönland och norra Kanada. Böcker som inte kan tänkas utan den grönländsk-danska polarforskaren och författaren Knud Rasmussen (1879-1933), vars expeditioner, insamlingar och böcker haft ett enormt vetenskapligt inflytande och påverkat bilden av Grönland. Ett äventyrsland för modiga män att upptäcka …

Eller för en kvinna?

Märta Tikkanen skrev om Grönland

”Ett underligt utanförliv men mera verkligt än nånsin, vardagen finns inte här, allt som händer sker för allra första gången, ristas in med varje detalj bevarad, ögat tar in, örat fångar upp, jag vandrar runt vidöppen, insvept i förälskelsen som suger upp och sväljer, omättlig. Naturens storslagenhet känns självklar, här finns inga kompromisser. Det är tvärbrant, lodrätt, bråddjupt, glasklart, himmelshögt, alla fåglar svarta eller vita.”

Märta Tikkanen var på 1980-talet på författarturné i Grönland. I Storfångaren (1989) skriver hon fram en genomgripande upplevelse av ett land, ett språk och en kultur som förtrollar henne i sin annorlundahet. Vidöppet, berusad av kärlek till en frånvarande man tar hon till sig landskapet och dess människor.

Hon fascineras av det fullständigt obegripliga grönländska språket och inuiternas tidsbegrepp som baserar sig på naturens villkor, inte på klockans. Nutid, historia och mytologi vävs samman till en högspänd subjektiv Sturm und Drangberättelse. Det kvinnliga jagets heta, eruptiva inre och det isiga, kompromisslösa och storslagna landskapet reflekterar och befruktar varandra.

Boken kan läsas som en kamp mellan kärlek, åtrå och den dyrbara ensamheten – och som en grönlandsskildring. Som trots fina iakttagelser ohjälpligt blir en bild utifrån. Besökarens.

Den första grönlandskrimin

Research, inte egna erfarenheter av Grönland, ligger till grund för Peter Høegs spänningsroman Fröken Smillas känsla för snö, som utkom på danska 1992. Peter Høeg har satt ett starkt avtryck på den danska prosan och hör till de mest hyllade, kritiserade och mytologiserade författarna i nyare dansk litteratur. Hans roman om fröken Smilla blev en världssuccé och filmatiserades av Bille August 1997.

Boken har alla ingredienser till en god historia i en betvingande berättares händer. Det startar med en gåta, ett dödsfall. Var det en olycka eller ett mord?

Efterforskningen av den grönländska pojken Esajas död blir drivkraften i berättelsen.

Efterforskningen av den grönländska pojken Esajas död blir drivkraften i berättelsen. Detektivarbetet utförs av den 37-åriga dansk-grönländska glaciologen Smilla Qaavigaaq Jaspersen. Mordgåtan för handlingen från slumkvarter i Köpenhamn till den grönländska inlandsisen och kulminerar i en uppgörelse ute på havet mellan den personifierade ondskan, vetenskapsmannen Tørk Hvid och Smilla.

Realistiska detaljer och exotisk fackterminologi blandas till hypnotisk prosa. I den allt kusligare intrigen har Høeg byggt in en grönländsk vinkel på den civilisationskritik som utmärker hans författarskap.

Bakom Smilla står författaren upp för de värnlösa som blivit offer för plundring, profithunger och vetenskapliga experiment. Boken har betecknats som den första grönlandskrimin och förebådar de postkoloniala romanerna om Grönland som senare kommit ut.

Skandalen om spiralen på Grönland

Peter Høeg gör upp med Danmarks koloniala historia, senare romanförfattare gör det också. Men vilken är bakgrunden? Låt mig ge bara några exempel från nyare tid.

Att bo i Danmark har lärt mig hur infiltrerade danskar och grönländare är i varandras liv. Ett resultat av 300 års kolonisering, på gott och ont. Från 1979 har Grönland haft självstyre som utökades 2009. Danskar har bott och arbetat i Grönland i generationer, 17 000 grönländare bor i Danmark. De historiska banden är många och långa, släktbanden likaså.

Ett exempel är ”Spiralsagen”, spiralskandalen.

Men det finns en maktobalans som inte kan bortförklaras. Fördomar, rasism och övergrepp som kommer fram i ljuset. Ett exempel är ”Spiralsagen”, spiralskandalen. Den vittnar om en felslagen familje- och socialpolitik i moderniseringens namn. Under 1960- och 70-talen satte danska läkare spiraler i grönländska flickors och kvinnors underliv utan samtycke eller vetskap för att motverka tonårsgraviditeter.

Grönländare förknippas inte sällan med alkoholism, utsatthet, omhändertagna barn, självmord och kriminalitet. Negativa ord som ”grønlænderstiv” (full som en grönländare) har varit gängse i dansk festkultur.

Inte så underligt om grönländarnas känslor gentemot Danmark varit blandade.

Leine är en stor grönlandsepiker

Den som framför allt granskat relationen mellan Danmark och Grönland ur ett kritiskt postkolonialt perspektiv är den norsk-danska författaren Kim Leine (f. 1961). Han har positionerat sig som den stora grönlandsepikern i nyare dansk litteratur. Hans omfångsrika romaner har fått många läsare, hans böcker är översatta till ett tjugotal språk.

I motsats till Peter Høeg kan Kim Leine Grönland inifrån efter att ha bott och arbetat där som sjukskötare i 15 år. Han debuterade som 46-årig med romanen Kalak, en personlig berättelse om incest och missbruk. I romanen Tunu (2012) skildras ett hårt och rått liv i en isolerad östgrönländsk bygd genom en manlig dansk sjuksköterskas ögon.

Kim Leines djupa förtrogenhet med den grönländska kulturen och historien märks också i Profeterna vid Evighetsfjorden (2013), den första i hans Grönlandstrilogi och belönad med Nordiska rådets litteraturpris 2013.

Ett dygn med sjukhuspersonalen

Den bok jag ändå vill rekommendera är Leines lilla roman De søvnløse (2016). Boken är inte översatt till svenska men låt dig inte avskräckas. Romanen ger en lättläst, mångsidig och initierad bild av livet som urinvånare och som inflyttad. Så här börjar den:

Det är ljuset som gör henne sjuk. Solen skiner dag och natt från maj till september och håller den cancersjuke Carina sömnlös i sin säng. Medan hon lider välsignar prästen Knud ljuset efter det långa vintermörkret. Grönländarna behöver ljuset som jagar ångesten och vinterns demoner på flykt.

Det är sommar i Tasiilaq i Östgrönland, året är 2025 (!) och det är krig i Europa. Handlingen kretsar kring sjukhuset på orten. Vi följer under ett dygn sjukhuspersonalens arbete och relationer till varandra – utmaningarna, klasskillnaderna och sammanhållningen.

Naturen omgärdar och definierar den lilla orten där alla känner alla. Sömlöst glider perspektivet från person till person medan den yttre världens hot förmedlas via nyheterna. Slutet som infriar självständighet för Grönland känns förbluffande aktuellt.

Platser där kampen står i centrum

Döden och mörkret finns där. En man hittas död, en kvinna våldtas, en tysk turist skadas, en psykiskt sjuk man försvinner i fjället. Men De søvnløse är ändå en varm roman om ansvar och gemenskap i lokalsamhället. Det är annars en mörk och våldsam värld Kim Leine målar upp i sina tjocka manligt kodade romaner. Om det så är kolonitidens Grönland eller andra kampplatser. Kim Leine har också skrivit om inbördeskrigets Finland i romanen Avgrunden (2018)

För visst tycks berättelserna om Grönland handla om kamp, i en eller annan form. Kampen för att överleva i en rå, vild och storslagen natur, kampen om förhållandet mellan Grönland och Danmark, kampen om rätten till sitt land, sin kultur. Intensivt återspeglas det hos grönlandsbesökaren Märta Tikkanen, hos thrillermakaren Peter Høeg och hos epikern Kim Leine.

Men det finns en annan psykologisk och konstnärlig ingång till det dansk-grönländska. Två kvinnliga författare som du för allt i världen inte får missa! Mera om dem i nästa avsnitt

Lysmasken publicerar snart del 2 i denna serie om litteratur från och om Grönland.