Diktsamlingen Viltvård är en unik utforskning av vardagen och arbetslivet. Sara Nymans debutverk väver samman tankar om frihet, möten och ensamhet. Nyman har studerat filosofi på samma institution där jag också fann min väg genom tankens labyrinter.

Vid Åbo Akademi har humanisterna sitt tillhåll i byggnaden Arken. Liksom alla människor har humanisterna vissa primära behov, såsom näringsintag. Efter ett långt seminarium är det klart att det kurrar i kistan, följaktligen spatserar humanisten mot studentrestaurangen.

I Café Arken är det inte ovanligt att i verkliga livet få se författaren Sara bakom kassan. Jag tar mat, hon tar betalt, tack och hej. Jag har alltså inte utbytt många ord med Sara, men i dessa korta ögonblick har jag kunnat skönja ett själsligt djup, som om hon vore … en traktor.

 

Traktorer och författare

Arken var ursprungligen en fabrik, där Finlands första traktor föddes. Idag kan Arken kanske göra anspråk på att vara en författarfabrik. Och vet du, skillnaderna mellan en traktor och en författare är marginella.

i stället för mekanik kör författaren med kreativitet…

Liksom traktorn använder författaren verktyg: i stället för mekanik kör författaren med kreativitet, i stället för växtliga grödor odlar och skördar författaren orden. Båda är ombud för förändring: den ena formar jorden, den andra formar tankar och känslor.

Klart jag blev nyfiken, när ännu en Arkenit figurerade i en finlandssvensk förlagskatalog. Men vad för slags traktor är Sara?

 

Enkelheten i tidens spår

En traktor berättar om tidens gång genom sitt arbete på åkern. Sara är en till synes enkel traktor, men under huven lurar en kraftig motor. Språket är anspråkslöst, men djup på mening i ett fält av mänskliga erfarenheter, vilket skapar närhet till läsaren. Kika på ett utdrag ur dikten ”Huset II”.

barnen minns bananlådan

den första tidens måltider

avnjöts vid bananlådan

som senare byttes ut mot bordet

av trä

äter jordnötssmörgås med sylt

till lukten av grannens långkok

kalops

En kortfattad ramsa om måltider blir en lång vandring på förändringens väg. Något så enkelt som en bananlåda frammanar en elegant blandning av nostalgi och melankoli. När Sara förankrar det abstrakta i konkreta detaljer förstärker hon både det filosofiska och poetiska intrycket.

En hyvens traktor är mångsidig och anpassbar. Sara är flexibel gällande stil och ton, hon växlar även mellan introspektion, iakttagelse och kritik när hon navigerar ihärdigt genom livets terräng.

Författaren må härstamma från Österbotten, men hon är förstås ingen traktor. Nej, jag är vittne till mänskliga bekännelser om att vara människa.

Författaren Sara Nyman. Foto: Amanda Grönroos.

 

Existentialismens landskap

När jag studerade filosofi slog jag upp ögonen för existentialismens läror, som resonerade djupt med mina personliga erfarenheter av frihet och ansvar, mening och meningslöshet, autenticitet och självbedrägeri, samt livets dialogiska dimensioner.

Jag är som sagt inte förtrogen med Sara utanför Café Arkens bullriga miljö. Men utifrån boken uppfattar jag en liknande dragningskraft till existentiella spörsmål, framom analytiska traditioner som betonar logisk stringens och specifik problemlösning. Jag kan därför inte motstå att betrakta Viltvård i ljuset av existentialismens mångfacetterade landskap.

hoppa

jag hoppade

du stod

där du stod

Dikten ”Intresse för existentialism i praktiken” bär fotspår av existensfilosofins grundsats om frihet och ansvar. ”Människan är dömd till att vara fri”, sade Jean-Paul Sartre med avsikten att kritisera idén om en mänsklig natur. Enligt Sartre blir människan vad hon gör sig till – människan uppfinner människan.

Handlingen ”hoppa” kan representera frihet som en möjlighet att skapa sitt eget öde. Att ”stå där du stod” kan ses som ett val av att inte agera, vilket definierar frihet genom begränsning. Fortsättningen bär samma stämningsuttryck

gravitationen

gör sitt

med mig

du gräver

grav

där du står

Öppenheten ger utrymme för tolkning, läsaren är dömd till frihet. Därför kan jag också leka med följande frågor: Symboliserar gravitationen yttre påverkan på individens frihet? Eller står den tyngande kraften för individens ansvar? Kanske grävningen representerar ansvaret att ge livet mening? Eller betonar handlingen snarare en undanflykt från att söka förståelse för existensen?

 

Ett liv som rullar på

på personalfest

ska restaurangpersonalen klättra

genast ett naturligt bortfall

då det inte är bowling

nästan tradition

guldkanten

ett tack för ännu ett år av service

plåstrar sveda och värk

mest ryggar som knäcks

fast man inte ens är förti

annat också

listan är lång

(utdrag ur dikten ”Survival of the Fittest”)

En av mina favoriter är ett titthål i arbetslivets repetitiva natur. Här kan vi bjuda in Albert Camus som använde myten om Sisyfos som en symbol för människans absurda strävan efter mening. Sisyfos rullar ideligen ett stenblock uppför en kulle, eftersom den alltid störtar tillbaka i avgrunden.

Sisyfos kan inte undfly sin lott, men har ändå en form av frihet i sitt beslut att fortsätta sträva. ”Man måste tänka sig Sisyfos lycklig”, sade existentialisten Camus. På samma sätt ger Saras dikt uttryck för en längtan efter befrielse från påtvingade mönster.

 

Möten med människor och villebråd

Sara inleder Viltvård med ett personligt brev till en namnlös författare. Dikten sammanfattar en önskan om att inleda ett äkta samtal och hänvisar till en annan existensfilosof: ”Buber säger att man bara kan mötas som jämlika. Om vi ska kunna ha det här samtalet måste vi börja med att du erkänner mig som författare.”

”Allt verkligt liv är möte”, förkunnade Martin Buber som betonade det mellanmänskliga livet. Människan längtar efter äkthet, ömsesidighet och närvaro i möten med andra, trots det har vi för det mesta en instrumentell syn på relationer, som när jag likställer Sara med en traktor som består av en samling funktioner.

Sara kastar ljus på växelspelet mellan att se den andra som ett Du eller som ett Det – i dikter där allvar och ironi lever i samexistens. Dikterna återspeglar dialog som en grund för genuina relationer och nuets verklighet, också mellan människan och icke-mänskliga djur.

älgar blir genast tama

man måste hålla dem

hela deras liv

säger älgskötaren

(utdrag ur dikten ”Älgskötaren I”)

Älgen är en ofta förekommande gestalt som kontextualiseras i varje enskild dikt. Älgen symboliserar skönhet och skörhet, även om den ibland uppfattas som hotfull är den sitt subjekt. Ur ett existentialistiskt perspektiv kan dessa dikter handla om frihet och ansvar i förhållandet mellan människa och djur.

 

Filosofiska spår, litterär horisont

Diktsamlingens svagheter är också dess styrkor, beroende på läsarens preferenser och förväntningar. Ojämnheten bidrar med bredd, avsaknaden av struktur bryter konventioner, förutsägbarheten ger en viss trygghet, upprepningen av teman tillför fokus. Å ena sidan känns vissa dikter ofärdiga, å andra sidan speglar de existentialismens tanke om att livet är ett projekt som aldrig fullbordas.

Varför behandlar jag diktboken Viltvård som en filosofibok? Poesi har potentialen att öppna upp för tankedjup. Eftersom Viltvård utforskar vardagliga situationer underlättas förståelsen för exempelvis existentialismen i praktiken. Humanister excellerar dessvärre inte i en av universitetets viktigaste uppgifter: att förmedla kunskap utanför akademin.

Kanske litteraturkritiker kan hjälpa till på traven?

Filosofiämnet vid Åbo Akademi residerar i en trång korridor, men meningen med filosofi är att utvidga tankens korridorer. Kanske litteraturkritiker kan hjälpa till på traven? Genom filosofiska tolkningar kan kulturskribenter spela en nyckelroll i att översätta och vägleda läsare genom skönlitteraturens filosofiska lager, vilket förhoppningsvis bidrar till en mer inkluderande och tillgänglig filosofisk dialog i samhället.

Dela artikeln:

 

Roland Ingelin

Roland Ingelin är magister i filosofi. Han frilansar som skribent, recensent och poet.