Döden & Co

Det börjar med ett telefonsamtal från akutmottagningen. Författaren Lucas (sic) far har klappat ihop och Lucas åker till sjukhuset för att besöka honom. Med sig har han sitt schackbräde, i hopp om ett parti innan fadern blir utskriven. På akutmottagningen får Lucas beskedet att fadern dött och kort därefter står han bredvid faderns livlösa kropp och betraktar den. Lucas åker hem och slungas in i det förflutna. Faderns död och besöken i hans bostad aktiverar gamla minnen. Verkligheten flyter allt längre ut i marginalen medan Lucas letar efter mening i Internets förtrollade värld.

Vad händer med en människa då hon mister en nära anhörig?

Döden & Co – döden och allt vad den för med sig. Vad har Marilyn Monroe, Moder Teresa och Kate Moss favoritkräm Creme de la Mer att göra i den här historien? Och varför vill huvudpersonen bli av med sin pappas pengar så fort som möjligt? I Döden & Co befinner vi oss i huvudkaraktären Lucas medvetande, i hans skuggvärld. Vad händer med en människa då hon mister en nära anhörig? Då den som funnits plötsligt inte längre finns. Hur tampas man med overklighetskänslan? Hur bearbetar den västerländska människan döden, det oundvikliga, om inte genom att googla fram bilder av döda kändisars kroppar. Med ett klick är hela världen tillgänglig. Snabba lösningar, salva på såren. Men hur gör man då tomheten bara växer? Svar: Man klickar runt allt mer frenetiskt, tror sig se mönster och samband där de inte finns.

Samtidskildraren Moodysson

I Döden & Co finns teman som är bekanta från Lukas Moodyssons (f.1969) filmer. Globaliseringens avigsidor: västerländska snuskhumrar till turister i jakt på barnakroppar och andra mörka fläckar i världsordningen. Moodyssons text engagerar läsaren på flera plan, men framför allt är Moodysson en skicklig samtidsskildrare. I Döden & Co går det att skönja ekon av en tidig Douglas Coupland (Generation X, Life After God). Den amerikanska kultförfattaren Coupland skildrade en generation som var uppvuxen utan Gud. Lucas i Döden & Co verkar höra till samma generation som Couplands karaktärer. Här finns samma desperation, samma hjälplöshet, samma oförmåga att greppa den omgivande verkligheten. I texten finns en stark längtan efter gemenskap och närhet, efter riktiga möten. En längtan efter en svunnen tid. Långsamt växer Döden & Co till mer än en berättelse om en man som mist sin far:

Varför lever vi allihop i små celler? Varför kan vi inte bo tillsammans? Varför kan inte alla dörrar vara öppna? Varför ska jag stå och laga mat i mitt kök vägg i vägg med ditt kök där du lagar mat? Varför kan vi inte hjälpa varandra med allting?

Dubbelgångaren Lucas

Moodysson har i intervjuer angående Döden & Co sagt att han ville undersöka hur hans eget liv sett ut om han inte gift sig och bildat familj. Om hur livet hade kunnat bli om han hetat Lucas med c istället för med k. Kan en bokstav förändra allt? Döden & Co kan således uppfattas som Lukas Moodyssons dubbelgångare, ett tema som använts flitigt på bioduken och i litteraturen redan i decennier. Personligen känner jag mig lättad över att Moodysson inte fokuserar på dubbelgångartemat i texten. Det räcker väl som utgångspunkt. Pärmen är läcker, förlaget har verkligen lyckats med layouten och ombrytningen, men det är innehållet som tar pokalen.

Döden är inte vacker, döden är grym och oundviklig.

Moodysson text är personlig och påträngande, det går inte att skydda sig mot den. Moodysson väjer inte för det smärtsamma, han vågar göra rent i Lucas såriga skrymslen och vrår. Döden är inte vacker, döden är grym och oundviklig. Man kanske aldrig förstod sin förälder i livet. Man kanske inte förstår sig på den värld föräldern växte upp i lika lite som man förstår sig på samtiden, men man kan alltid spela ett parti schack med en främling på nätet, sova hand i hand med en hallucination av den ryska fotomodellen Natalia Vodianova eller läsa tolkningar av texten till Rihannas låt ”Umbrella” medan man funderar vidare.