En underbar mamma

Den finlandssvenska bilderboksutgivningen 2021 rymmer tre titlar som handlar om mammor eller pappor. Det senaste tillskottet är En underbar mamma av Katarina von Numers-Ekman och Lotta Fors. Berättelsens ramar utgörs av en smärtsam tematik, nämligen den bristfälliga föräldern sedd med barnets ögon.

Redan omslaget anlägger premisserna för handlingen där barnet i blickfånget med en nalle under armen dras i väg av en vuxen, synlig bara via en arm och ett byxben. Barnets bekymrade blick är riktad åt motsatt håll mot en mamma som ömsint och med ett mjukt leende håller om sitt barn, en konstellation som anknyter till en av urbilderna för det goda moderskapet, den kärleksfulla och milda mamman som alltid finns där för att trygga barnets behov, redo att lägga sina egna anspråk åt sidan.

I stället möter läsaren en mamma som med sin fåordighet och sitt kroppspråk signalerar avstånd från och ointresse för dotterns behov.

Det här är kriterier som mamman till bokens huvudperson Ebba, inte verkar infria. I stället möter läsaren en mamma som med sin fåordighet och sitt kroppspråk signalerar avstånd från och ointresse för dotterns behov.

Precisa illustrationer

Katarina von Numers-Ekman har tidigare gett ut mellanåldersböckerna Singer och En annan Bea Bladh, som nyanserat och gripande fångar vänskap och säregna familjerelationer, samt den sympatiskt skildrade bilderboken Konrad och Kornelia om vänskap mellan två ensamma vuxna. I En underbar mamma tar hon sig åter an ett känsligt tema och visar att det bakom otillräcklighet och frånvaro finns omständigheter vi inte alltid härskar över. Lotta Fors som debuterar som bilderboksillustratör fångar taktfullt textens stämning samt barnets och den vuxnas hela känsloregister.

Hur barn och föräldrar samspelar syns även i den övriga finlandssvenska bilderboksutgivningen. Tidigare i år utkom Oskar Kroons och Jenny Lucanders Fakta om pappor som utforskar pappor, hur de är och vad de gör hela dagarna. Ni är inte min mamma av Frank Furu och Linda Bondestam tangerar i stället moderskapet i termer av förlust och ur flyktingbarnets perspektiv.

Den otillräckliga mamman

I bilderboken är föräldrar visserligen ofta medaktörer men mer sällan skärskådas själva föräldraskapet, det vill säga hur mamman eller pappan navigerar i sitt föräldraskap. Några exempel från 2000-talet är Tove Appelgrens och Salla Savolainens Vesta-Linnea och monstermamman i vilken mamman och dottern hamnar i en segsliten maktkamp över ett par strumpbyxor. Sanna Tahvanainens och Sari Airolas Silva och teservisen som fick fötter samt Tahvanainens och Jenny Lucanders Dröm om drakar handlar om mödrar som inte alltid orkar, kan eller har tid att finnas tillhands.

I sjuttiotalets bilderböcker finner man redan flera exempel på mammor som, för att travestera denna periods allmänna tidsanda, gör uppror och flyr undan ett uppoffrande moderskap.

Som tema är den otillräckliga mamman i barnlitteraturen (för att inte tala om ungdomslitteraturen där denna gestalt är återkommande) ändå varken ny eller sensationell. I sjuttiotalets bilderböcker finner man redan flera exempel på mammor som, för att travestera denna periods allmänna tidsanda, gör uppror och flyr undan ett uppoffrande moderskap. Samtidigt verkar det som att dessa typer av mammor som inte uppfyller normerna för ”gott” moderskap och som på olika sätt avviker från det traditionella, fortsatt väcker reaktioner i vårt samhälle.

Medvetna markörer

von Numers-Ekman skapar modigt händelseförloppet kring två mammor som vid första anblick är varandras motsatser. De är Ebbas städinriktade och sammanbitna mamma och kompisen Mirabells mamma som är glad, pratsam och gillar att kramas. Det är en djärv konstellation eftersom den ställer två olika slag av moderskap, det normativa, ”goda” moderskapet och dess motpol mot varandra. Men berättelsens poäng placerar sig på ett djupare plan än så eftersom det både i texten och i illustrationerna finns markörer, så som det överdrivna städandet och en orolig mormor, som antyder att Ebbas mammas avoghet anknyter till någon form av nedstämdhet eller inre kris. Det är faktorer som Ebba är för liten för att uppfatta eller förstå.

Mamma med städmani

Därför framstår Mirabells mamma som inget annat än underbar ur Ebbas oskuldsfulla jag-perspektiv. Hon är mamman med stort M som lämnar små uppmuntrade lappar med hjärt-symboler i förskoleväskan, leker koja med sin dotter, har hår som doftar äpple och uttrycker moderskärlek öppet med miner och gester.

Lotta Fors varma och glada färgvärld med mjuka linjer och runda former understryker barnblicken men skapar även kontrast till Ebbas uppfattning av den egna mammans brister som hela tiden pejlas mot Mirabells mamma.

…få är väl de mammor som nertyngda av egna bekymmer klarar av att spontant ge sig hän i barnets lek.

Ebbas mammas städmani poängteras exempelvis i illustrationerna med utspridda städartiklar och ett sparsamt inrett hem i motsats till Mirabells hem med hög trivselkänsla och ett barnrum fyllt av färger. Fors gestaltar skickligt situationerna som uppstår då de stora och svåra känslorna far genom Ebba och mamman. Som då Ebba, efter att ha ställt i ordning en lek som hon hoppas att mamman ska ta del av, översköljs av besvikelse och ilska då mamman avvisar leken. I mammans ögon framstår Ebbas omsorgsfullt ihopplockade frissalek med udda möbler, filtar och egenhändigt gjorda affischer som stök och kaos, inte som en möjlighet att komma dottern nära. Det är en gripande scen som uttrycker känsla för det autentiska – få är väl de mammor som nertyngda av egna bekymmer klarar av att spontant ge sig hän i barnets lek.

Mamma med brister

Finstämt och med en stor portion medkänsla skildrar von Numers-Ekman och Fors en annorlunda mamma som sina brister till trots inte är immun för barnets rop på att bli sedd. Slutscenen vittnar om att närhet och kärlek kan uppnås även i en till synes hopplös situation. Framför allt förmedlar denna bilderbok en påminnelse om att det inte bara finns ett rätt sätt att vara mamma på utan att var och en får finna sitt eget formulär för att utöva sitt moderskap, fritt från förväntningar och normer.