Magnus Londen är en frilansjournalist och företagare som skrivit ett flertal faktaböcker. Han debuterar nu som skönlitterär författare med romanen No Change! Konsult Lefa kommer igen.

Här möter läsaren huvudpersonen Leif Storvik som tidigare verkat som statistiker och nu får ett jobb som konsult på leksaksföretaget Ding Dong på grund av att företaget drabbats av ekonomiska svårigheter.

Det uppstår en hel del friktioner inom företaget då Lefa så småningom lanserar sin idé om projektet No Change – icke förändring. Le-Anna Leander, som anställt Lefa, stöder projektet men i synnerhet businessgurun Jesse Esposito förhåller sig ytterst kritiskt till No Change-konceptet. Året är 2028 och det satiriska elementet är påfallande i Londens roman där teknologin mer eller mindre dominerar och kontrollerar människorna.

…där teknologin mer eller mindre dominerar och kontrollerar människorna.

Men småningom får Lefa personalen att godkänna förslaget ”huruvida förändring kan ske via icke-förändring”. Londens ironiska kritik riktar sig framför allt mot företagsvärlden där de dominerande kraven ständigt gäller att det skall uppnås resultat och klirr i kassan.

När teknologin tar över

Romanen kan ses som en satirisk, dystopisk framtidsvision där teknologin tagit över makten och individen huvudsakligen behandlas som en robotliknande varelse, som likt Lefa måste logga in sig överallt med olika koder för att komma in på sin jobbplats. Samtidigt kan man egentligen också uppfatta romanen som en kritik av nuet där vi redan befinner oss i datateknikens kontrollvärld.

Lefa får nämligen en kontorsplats på företaget som är stationerat på konsulthotellet JEZ där en otrolig datateknik övervakar de anställda och robotar dukar fram maten och serverar den: ”LEIF STORVIK, välkommen till JEZ Hotel. Rita din geometriska figur på skärmen. Denna figur blir din första identifikationskod.”

allt från den kritiska allfixaren Headhunter-Håkke till den nya styrelsemedlemmen Spike Ehrenskiöld

I den nya företagsbranschen, där Lefa landat, får vi möta olika personlighetstyper, allt från den kritiska allfixaren Headhunter-Håkke till den nya styrelsemedlemmen Spike Ehrenskiöld som kommer från Afghanistan och protesterar mot gubbväldet inom företaget.

Också Lefas hustru Tyyne och dottern Tindra får komma till tals och de stöder varmt Lefas No Change-koncept.

Alldeles i början av boken, före prologkapitlet, citerar Londen Pythagoras mantra ”Allting förändras, ingenting består.” vilket kan ses som en ironisk motsats till Lefas uttalande ”Jag ska hjälpa er alla att förändras”.

Förändring i kubik

Lefa håller ett förändringsföredrag på företaget som de anställda fascinerat lyssnar på och småningom ger med sig: ”Bästa personal på Ding Dong! I dag ska vi gå igenom hur ingen förändring kan ersätta förändring. Hur ingen förändring är förändring multiplicerat med förändring multiplicerat med förändring. Alltså hur ingen förändring är förändring i kubik. Ja, kort sagt: Hur ingen förändring är den nya förändringen.”

Det speciella med Leif är hans fascination för det magiska årtalet 1948 då en massa saker hände runtom i världen, bland annat morden på Ghandi och Tjeckoslovakiens utrikesminister, då ”Sovjet stängde in Västberlin. Det här ledde till att Västtyskland bildades, året då kommunisterna var nära att kapa makten i Finland, året då Israel blev självständigt”.

Också den framtida Helsingforsmiljön ges skarpa iakttagelser.

Småningom visar det sig att Lefa segrat och företaget börjar gå med vinst enligt No Change-parollen.

Magnus Londen utvecklar en ledig, löpande språkhantering och komiska effekter i skildringen av konsultföretagets personal och dess reaktioner på Lefas förändringsförslag. Också den framtida Helsingforsmiljön ges skarpa iakttagelser. Romanens ironisk-satiriska framtidsdimension fungerar utmärkt.

Dela artikeln:

 

Elisabeth Nordgren

Recensent och tidigare teaterkritiker på Hufvudstadsbladet