Matilda Södergrans sjätte bok Nell är en lyrisk kortroman eller enhetlig sammanställning prosadikter. Texterna i boken är mellan en halv och en och en halv sida långa och sorterade i tre avdelningar: Juni, juli och augusti. Huvudpersonen heter Nell.

Nell lever tillsammans med en taxtik i ett hus på landet. Kring sig har hon en frodigt vildvuxen trädgård och inomhus en samling blomstrande krukväxter som skjuter skott och klättrar mot gardinstänger, och droppar nektar på golvet så att Nell måste torka av golvet dagligen. Hon torkar också efter hunden.

Föräldrar som lämnar

Nell har en mamma som dör och begravs i ”Juli” efter en tid på ett hem där håret blir tovigt och klipps kort, och hon vägrar öppna sin mun för att få sina tänder borstade: ”Lukten som pyser ut ur det lilla hålet som kvarstår är inte alls outhärdlig, utan inbjudande som kalops som stått och kokat på spisen en hel förmiddag”.

Det finns också en pappa som försöker sörja i smyg för sin dotter (som chockeras då hon kommer på honom med att gråta obehärskat). Relationen till pappan präglas av en bredare klyfta. ”Papp är ett svar på varför hon väljer bort människorna. Om det enda man har lärt sig är att skoja, vad gör man då om man inte vill eller kan skoja, om man inte lärt sig det andra, om man inte lärt sig uppriktigheten, samtalet.”

Hon promenerar, simmar, sitter på en trappa och vilar på soffan

Hela Nell – både boken och personen – andas ensamhet. Det är en ensamhet som både talar och tiger. Den är inte alls bara dålig, utan också tillåtande, vilsam, drömsk och reflekterande. Nell är helt och hållet uppfylld av vardagliga göromål, hushållet och tillvaron skild och tillsammans med sina föräldrar var för sig. Hon promenerar, simmar, sitter på en trappa och vilar på soffan. Inga andra kontakter eller sysslor förekommer.

Vilt kontra tuktat

Nell präglas av paradoxer med rötter i Södergrans tidigare diktsamlingar, där kroppslig vildvuxenhet, hår och naglar har en framträdande plats. Här finns både mänsklig, vegeterande vegetation och människor som är som grönsaker som inte tuktats, ansats eller ympats.

Samtidigt är texten koncentrerad, som klossar på sidorna med jämn höger- och vänstermarginal.

Flytta över gränser

Den stränga formen ger frihet till tanke och fantasi. Formen för också tankarna till översättning, hur man för över mellan språk, mellan olika språkliga och känslomässiga tillstånd och uttryck.

Matilda Södergran är flerfaldigt prisbelönt, född i Korsnäs, Österbotten och numera bosatt i Östergötland i Sverige. Hon är verksam som översättare och släkt med Edith Södergran. Att Ellips utgåva av Nell hämtat omslagets visuella uttryck, typsnitt och färgsättning, textur från Edith Södergrans diktsamlingar är säkert inte en slump. Det är Fredrik Bäck som står för den grafiska formgivningen.

Dela artikeln:

 

Barbro Enckell-Grimm

Kulturproducent på Läscentrum och frilanskritiker.