Bilskelettet. Sju berättelser
Hanna Lundström
Illustratör: Frank A. Unger
Noveller om barns utmaningar och utsatthet
Bilskelettet är något så ovanligt som noveller för barn. Finns här en tanke om att de ska fungera som stöd för läsarens egen känslohantering? Frågan är vem en sådan samlad tematik riktar sig till. Väljer man frivilligt att läsa en räcka historier om barn som upplever jobbiga saker?
Att skiljas från sin bästa vän. Att trotsa sin rädsla i slalombacken för att rädda sin lillasyster som tappat kontrollen över skidorna. Eller att göra ett efterlängtat besök i simhallen med en pappa som bara har ögon för mobilen. Bilskelettet är modersmålsläraren och författaren Hanna Lundströms första mellanåldersbok efter barnpoesiböckerna som inleddes med Rassel Prassel Puss 2015. Här får vi ta del av sju berättelser om barn som konfronteras med olika slags utmaningar.
Enligt mästaren Edgar Allan Poe skulle en novell vara så kortfattad att den kunde läsas i en enda sittning.
Berättelserna är skrivna i novellformat. Det betyder att de är korta, ingen mer än tio sidor lång. Enligt mästaren Edgar Allan Poe skulle en novell vara så kortfattad att den kunde läsas i en enda sittning. Längden ställer krav. Helgjutna karaktärer och en mångbottnad intrig ska skrivas fram på få tecken. Novellen riktar ofta in sig på en specifik händelse, konflikt eller miljö som det välplanerade händelseförloppet och dess karaktärer centreras kring.
I Lundströms fall knyts dessa konflikter oftast till relationer som är centrala för barnet: vännerna eller föräldrarna. I den klassiska novellen finns en tydlig vändpunkt som leder fram till ett oväntat slut, ofta med en knorr eller insikt som inte fanns med i början. Lundströms samtliga noveller har denna tydliga vändning inbyggd.
Pappan och mobiltelefonen
I Bilskelettet är barnperspektivet och barnets känslor det som fokuseras, vilket bekräftas av illustratören Frank A. Ungers val att låta ett tårfyllt öga inleda varje novell. Föräldrar som inte förmår att se och beakta barnets vilja är ett av de tematiska stråken, och det knyts till idrott. Sport är ju ett centralt fritidsintresse för dagens barn och väcker både positiva och negativa känslor. I inledningsnovellen Bara lite blod ger ett fall på skateboardrampen huvudpersonen Lilo mod att gå emot sin mamma och välja umgänget med sin bästis framför den av föräldrarna högprioriterade fotbollen.
Den efterlängtade vändpunkten sker då pappan tappar sin mobil i bassängen och därmed blir tvungen att stanna upp och reflektera över sitt beteende.
Jaget i den avslutande novellen Som ett proffs tvingas ut i slalombacken av sina entusiastiska föräldrar, men övervinner sin rädsla när lillasystern behöver hjälp. I en av samlingens starkaste noveller, Jag älskar att simma, skildras inträngande upplevelsen av att inte bli sedd. En pappa sitter med näsan i telefonen under det av barnet länge efterlängtade simhallsbesöket på tumanhand. Det är drabbande, dels för att beteendet är så igenkännligt och dels för att det blir så tydligt hur lätt föräldrars tanklöshet skadar. Den efterlängtade vändpunkten sker då pappan tappar sin mobil i bassängen och därmed blir tvungen att stanna upp och reflektera över sitt beteende.
Finstämd titelnovell
I några av berättelserna överskuggas barnets känsloliv av snäppet större utmaningar, då är det inte föräldrarelationen som utgör konflikten. I Sova över hos Dante skildras en kväll då jaget oplanerat får sova över hos sin kompis då mamman är i färd med att avsluta relationen till en alkoholiserad pappa. Kompisen Dantes hem blir en trygg hamn för både mor och son. I Hämnden beger sig jaget tillsammans med en kompis till en bråkig klasskamrats gård för att hämnas. Upptåget går inte som planerat och sakta visar det sig att maktkonstellationen mellan barnen inte riktigt är sådan jaget låtit påskina.
Det är en berättelse där känslan av skuld står i centrum, och mammans ingripande blir för barnet en fast punkt att söka stöd i.
Det är en berättelse där känslan av skuld står i centrum, och mammans ingripande blir för barnet en fast punkt att söka stöd i. Samlingens titelnovell är en finstämd och drabbande skildring om ensamhet och vänskap: den ensamma flickan Julia börjar leka tillsammans med Elias i ett bilvrak vid vägkanten, men Elias har också andra vänner och en fin koja på sin egen gård. En dag kommer han inte med till bilskelettet, och deras gemensamma skatt, bilens baklykta som de kallar Afrikas stjärna, är borta.
Dimensioner i narrativet
Lundström är skicklig på att med små medel öppna dörren till den värld som ligger bakom den händelse som fokuseras. Till exempel luktar det gamla bilvraket i Bilskelettet bensin, vilket Julia tycker om eftersom det påminner henne om hur hennes mamma doftade då hon ännu hade jobb på bilverkstaden.
I Hämnden beskrivs klasskompisen Simons avlägset belägna gård ur jagberättarens perspektiv: ”Det var en råddig gård vi hamnat på. Mycket var halvfärdigt och mycket var hemgjort. Gräset växte som det ville […] Det var lite för vilt, tänkte jag. Som om ingen hade varit här på länge. Eller som om ingen brydde sig”. Genom dessa korta inblickar öppnar sig dimensioner i narrativet.
Även om det är stora och tunga känslor som skildras i novellerna, avslutas de i en positiv ton och blicken riktas framåt. Ofta är det novellernas vändpunkt som gör att utvecklingen börjar gå i en positivare riktning. Bilskelettet visar sig bli början på en riktig vänskap för Julia. Pappan ber om förlåtelse av sin son och de bestämmer sig för att återkomma till simhallen nästa dag.
Väljer man frivilligt att läsa en räcka historier om barn som upplever jobbiga saker?
Eftersom samtliga noveller tematiskt handlar om barn som på olika sätt hanterar utsatthet, anar man ett didaktiskt anslag. Finns här en tanke om att novellerna ska fungera som stöd för läsarens egen känslohantering? Frågan är kanske då vem en sådan samlad tematik riktar sig till. Väljer man frivilligt att läsa en räcka historier om barn som upplever jobbiga saker? För skolor och annan pedagogisk verksamhet är samlingen åtminstone lämpad, och finner säkert sin väg in i undervisningen.
Yasmin Nyqvist
Skribenten är doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi och recensent för olika tidskrifter.