Komplexa relationer mellan mor och dotter

Åsa Stenwalls nyaste essäer utgår från geografiska platser, bland dem österbottniska. Den litterära texten blir en ort och ett redskap där förvandling sker.

Åsa Stenwall började sin författarbana med en bok om Fredrika Runeberg. Det var sent 1970-tal och litteraturvetare inspirerades av allt som hade att göra med socialhistoria. Feministisk forskning började göra sig gällande. Professorerna i litteraturvetenskap övertalades att ta in kurser i kvinnolitteratur. Åsa Stenwall var pådrivande och en ledande kraft i en sådan kurs.

Senare skrev hon om flicksocialisering i finlandssvensk skönlitteratur, och som pendang en essäbok om pojkuppväxt och mansblivande (Hur flickor blir kloka, 1987 och Den förvirrade äventyraren, 1996). På 2000-talet har hon skrivit essäer om kvinnor och modernitet, om litterär rotfasthet och rotlöshet i Österbotten och om trender i nyare nordisk litteratur.

Orter som fövandlar

De nyaste essäerna samlas under överskriften Ta plats. Titeln tolkar jag som en dubbel uppmaning, dels till att erövra den plats som tillkommer en, dels som en inbjudan att slå sig ner och lyssna till inspirerade föreläsningar. Undertiteln, Om skrivande, hemhörighet och sökandet efter jagets källor, skvallrar lite om författarens långa lärargärning som skrivhandledare.

Den litterära texten är också redskap för förvandling, och i sig en ort där förvandling sker.

Texterna utgår dels från geografiska platser, till exempel Åsa Stenwalls egen österbottniska uppväxtort, dels från texter som platser, där avgörande motiv upptäcks och framkallas. Den litterära texten är också redskap för förvandling, och i sig en ort där förvandling sker.

Praktiskt taget handgripligen kan texten åstadkomma förändring eller få sin upphovsperson att byta plats, socialt eller geografiskt. Stenwall har själv lämnat Österbotten. De österbottniska författare hon tar upp, Peter Sandström, Karin Erlandsson, Catharina Gripenberg, har alla lämnat regionen for andra adresser. I texten kan man ändå alltid återvända.

Byt liv genom skrivande

Åsa Stenwall har näsa för motiv, eller snarare för de subtilare variationerna som ligger bakom det uppenbara motivet. Hon har väderkorn för motströmmarna. I persongalleriet i Karin Erlandssons Minkriket ser hon en Emma Bovary-gestalt. Bortom den kultur av underförstådda gester och ingrodd (eller taktisk) tystnad som kan avläsas i Peter Sandströms prosa vet hon att det finns en intern pratsamhet som är pojkvärldens. Den fanns till exempel i broderns uppväxtkretsar, en värld där grabbarna hade pricksäkra och talade smeknamn på varandra.

belyser också tanken att man kan byta liv genom sitt skrivande, stiga in i en annan socialklass…

Avsnittet om faderns efterlämnade dagböcker, från pojkåren och livet ut, är rörande och uppfriskande, belyser också tanken att man kan byta liv genom sitt skrivande, stiga in i en annan socialklass. Faderns skrivande beskriver också den oemotståndliga magnetism själva språket kan utöva på den som använder det och ger sig i dess våld.

Agneta Pleijel i fokus

Avsnittet om dagboksskrivande, som också innehåller utvikningar och hänvisningar till forskning i ämnet, är ett av essäsamlingens fräschaste och främsta. Det gränsar också till inslagen om självbiografiskt skivande. De konturskarpaste exemplen är Nathalie Sarraute, Vladimir Nabokov och Agneta Pleijel, stickorden i respektive läsning ”tvivel”, ”exil”, ”självrannsakan”.

Essän om Agneta Pleijel heter just ”I Fadershuset”.

Pleijel finns en del överensstämmelser med essäförfattaren själv: uppbrott, verbalitet, en självgående duktighet som den skrivande själv skärskådar. Vem är den kompetensen till för? Existerar den också för att få acceptans inom de ramar som tiden ger, av en idealiserad fadersgestalt, av fadershuset?

Essän om Agneta Pleijel heter just ”I Fadershuset”. Med sådana tankegångar sysselsätter sig också den epokgörande Nordisk kvinnolitteraturhistoria Nordisk kvinnolitteraturhistoria som utkom på 1990-talet, och som idag finns online. Stenwall nämner också den.

Essäer och mystik

Essän som uttrycksform har passar Åsa Stenwall bra. Problemformulering och argumentation är alltid tydliga, inland nästan alltför ivrigt klargörande. Det kan man lägga på yrkeslivets konto, ett intensivt arbete som pedagog och skrivhandledare sätter sina spår. I dag hyllas ofta en mer jagcentrerad, emotionell, till och med mystifierande essäistik.

Men essäistik är också en genre där man måste visa (nästan) alla kort, låta sitt sanna temperament synas. Åsa Stenwall har alltid vågat göra det. Att följa hennes författarskap är också att se den väg skönlitteraturen, och studiet av den, har tagit sedan slutet av 1900-talet.

Frågorna man ställer litteraturen är på många vis annorlunda i dag, och den akademiska retoriken låter annorlunda.

Ta plats innehåller också en intervju med Birgitta Boucht, som mer än någon annan personifierar den förändring i jämställdhetsdiskussionen och synen på skrivande vi upplevt sedan 1970-talet. Då brukade varje inlägg som handlade om kvinnor och skrivande av nödvändighet också innehålla ordet ”kamp”.

Platsers betydelse

Frågorna man ställer litteraturen är på många vis annorlunda i dag, och den akademiska retoriken låter annorlunda. Men dagens frågor skulle inte kunna ställas om ingen först gått vägen, formulerat skyltarna vid avtagen, berättat om utsikter och komplikationer.

Och vissa områden och tankespår aktualiseras igen. Ett av de sista inläggen i Ta plats handlar om Ann-Luise Bertells nyaste roman Heiman, som i Stenwalls läsning först tangerar Lars Huldéns diktsamling Heim /Hem. Perspektivet vidgar sig från det språkliga och tar upp frågor som alltid funnits med: uppväxt, synen på kön, social förändring, platsens betydelse.

Mottagandet verkar upplivande: det man trodde var en språkgrupps eller en minoritets särskilda frågor och historia intresserar plötsligt en mycket större värld.

Läs vad andra skriver om boken:

https://www.scriptum.fi/ta-plats  Förlagets presentation

https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/28/bokrecension-tankevackande-om-att-ta-plats-i-ny-essasamling-av-asa-stenwall Recension i Svenska Yle

https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Auc54d4ae7-1656-4d24-8bac-a58f5a26ab09 Åsa Stenwall i Boksampo