Efter den kritikerrosade och prisbelönta debuten Skugga och svalka var förväntningarna höga på Quynh Trans nästa roman. När andra njuter bär på mycket av det som gjorde debuten lovande  – men lämnar ändå ett något ofärdigt intryck.

Författaren Quynh Tran är född 1989 och uppvuxen i Jakobstad men bor nu i Malmö där han utöver författarskapet arbetar som psykolog. Debuten Skugga och svalka kom 2021 och blev flerfaldigt prisbelönad med Svenska Yles litteraturpris, Runebergspriset och Borås tidnings debutantpris.

Den handlade om två bröder och deras ensamstående mamma som invandrat från Vietnam. När den äldre brodern begår ett allvarligt brott skakar tillvaron. Undertecknad, som skrev om boken för Lysmasken, tyckte kanske inte att debutromanen var någon litterär skräll, men definitivt att den hade något. Något som väckte intresse och bådade gott för det fortsatta författarskapet. Till exempel en viss suggestionskraft som skapades med ganska små och återhållsamma medel.

 

Ett japanskt sändebud

När Tran, som är utbildad på den prestigefyllda svenska författarskolan Biskops Arnö, nu följer upp debuten är det med en roman som även den skildrar en vietnamesisk kvinna som utvandrat till norra Europa, denna gång till södra Sverige där alltså även författaren numera bor.

Maggie, som en gång haft ett annat namn, men som tog inspiration från skådespelaren Maggie Cheung när hon i ungdomen i Vietnam skulle lägga upp en kontaktannons, lever ensam med sin dotter Lana och arbetar på ett spa med japansk profil. Romanen växlar perspektiv mellan Maggie och Lana och deras respektive problem.

Maggie oroar sig över ekonomin på anläggningen och i förlängningen sin anställning. Men det ligger inte bara ekonomiska kalkyler bakom hennes nyväckta intresse för det japanska sändebud som är där för att utvärdera verksamheten och besluta om ett större bidrag.

Hon börjar iaktta mannen med nya ögon samtidigt som han iakttar hennes arbete, när hon tar sig an olika mer eller mindre udda gäster.

 

Möter en rappare

Medan hennes åtrå väcks på nytt minns hon sin första älskare i Vietnam, men också äktenskapet med Lanas pappa. Ett äktenskap som tog henne ända till Sverige men som blev en stor besvikelse. När de skilde sig efter några år berättade inte Maggie att hon var gravid med det som skulle bli Lana eftersom hon redan hade bestämt sig för att uppfostra sitt barn själv.

Lana å sin sida tycks först ha väldigt typiska tonårsproblem med killar och annat, men snart visar det sig att hon plågas av en riktigt mörk händelse. Liksom i debuten Skugga och svalka ruvar det alltså ett brott över en till synes ganska vardaglig om än slitsam tillvaro. Händelsen har fått Lana att bestämma sig för att hålla sig borta från killar helt. Men så gör slumpen (och ett inbrott) att hon hamnar på en poesiuppläsning och möter en rappare, det vill säga en annan sorts poet.

 

Lågmält om sex och vardagsproblem

Trots den traumatiska händelsen i bakgrunden är skildringen överlag lågmäld och fokus ligger på glädjeämnen och skav i vardagen. Quynh Tran skriver inte läsaren på näsan, men vad det innebär att vara kvinna med asiatiskt ursprung i ett vitt majoritetssamhälle finns hela tiden i bakgrunden. Det är också den specifika form av objektifierande, rasistisk sexism som östasiatiska kvinnor ofta möter som, beroende på hur man läser det, utgör klangbotten för det brott som sker.

Tran låter dock både Maggie och Lana träda fram som individer. Det avspända sätt som båda förhåller sig till sexualitet och Maggies nyfikna men toleranta inställning till dotterns pojkvänner är charmigt utan att det blir flåshurtigt a la serien Gilmore Girls.

…vilket är något relativt ovanligt i skildringar av både tonårsflickor och medelålders mammor…

Vad titeln åsyftar är inte helt tydligt förutom att Maggie när hon betraktar sin första älskare upptäcker att hon njuter av att se andra njuta. Men klart står att både Maggie och Lana förmår njuta på ett ganska okomplicerat sätt vad gäller det rent kroppsliga, vilket är något relativt ovanligt i skildringar av både tonårsflickor och medelålders mammor. Och om egen njutning är någonting laddat, ja faktiskt politiskt, för alla kvinnor kanske det är så i ännu högre grad för kvinnor som Maggie och Lana som ständigt utsätts för objektifierande blickar som är både sexistiska och exotifierande?

 

Lyckat kvinnoporträtt

Mest lyckat är porträttet av Maggie. Hon är visserligen en kämpande ensamstående mamma med invandrarbakgrund och skral ekonomi, men författaren reducerar henne inte till att vara bara detta. Han hemfaller inte heller åt den typ av klichéer kring sådana kvinnors lidande som ofta resulterar i exotifierande voyeurism snarare än dynamiska romanpersoner. Maggie har humor. Maggie har sexuell lust. Maggie tycker att det är roligt att ta sig ett glas ibland. Men hon oroar sig också över sin ekonomi och vad hon ska säga till släktingarna i Vietnam när hon blivit av med jobbet.

Lite som om en gymnasielärare som velat väcka sina elevers intresse för litteratur hade stått för beskrivningen.

Skildringen av Lana haltar mer. Kanske för att det helt enkelt är riktigt svårt att skildra tonåringar på ett trovärdigt sätt. Detta gör tyvärr att själva berättelsen bitvis känns tillyxad. Och den småstruliga men mycket intelligenta tonårstjejen Lanas upptäckt av poesin är till skillnad från mycket annat i texten rätt klyschigt och tillrättalagt skildrat. Lite som om en gymnasielärare som velat väcka sina elevers intresse för litteratur hade stått för beskrivningen.

Kontrasten mellan den dramatiska händelsen och romanens i övrigt ganska svala temperatur är ett intressant grepp, men när gestaltningen hackar uppstår i stället dissonans. Vissa vändningar i handlingen känns sökta och romanen som helhet ger ett något ofärdigt intryck.

Det är frustrerande eftersom det finns så mycket i När andra njuter som är lovande. Men just därför finns det gott hopp om att Quynh Tran fortfarande håller på att hitta sin form och så småningom kommer skapa något ännu mer helgjutet.

Dela artikeln:

 

Anna Remmets

Anna Remmets är litteraturkritiker och redaktör för kulturtidskriften Horisont. Hon bor i Stockholm.